SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KORINT kωrin4t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet c(h)o-. corender, pl. 1849. korint (c(h)o-) 1540 osv.)
Etymologi
[jfr d. korender, pl., t. korinthe, eng. currant; till KORINT, namn på stad i Grekland, i vars omnejd vinrankearten Vitis vinifera Lin. var. apyrena säges ha uppkommit o. där ännu stora korintodlingar förekomma. — Jfr KORINTIER, KORINTISK]
litet russin som erhålles gm torkning av den kärnfria, ungefär ärtstora frukten av en viss varietet av den vanliga vinrankan (Vitis vinifera Lin. var. apyrena); vanl. i pl. 2VittAH 8: 103 (i handl. fr. 1540). Valleria Hush. 3 (c. 1710). Jönsson Gagnv. 256 (1910).
Ssgr: A: KORINT-BRUNT, n. om korinternas bruna färg. SthmModeJ 1848, s. 71.
-BRÖD. kok. visst slags småbröd med korinter i. Hagdahl Kok. 980 (1879).
-BULLE. kok. jfr -BRÖD; vanl. i pl. Högstedt KokB 530 (1920).
-BUSKE. (korint- 1838 osv. korinte- 1703) [jfr d. korintebusk, eng. currant(bush), vinbärsbuske] bot. buskväxten Ribes alpinum Lin., med små runda bär, måbärsbuske. Lustgården 1922, s. 83 (i handl. fr. 1703). TurÅ 1911, s. 49.
-DRUVA. (korint- 1845. korinte- 1780) druva av vinrankearten Vitis vinifera Lin. var. apyrena. BBergius PVetA 1780, 1: 240. Almström Handelsv. 325 (1845).
-KAKA. [jfr t. korinthenkuchen] kok. sockerkaka med korinter i. WoJ (1891). Högstedt KokB 538 (1920).
-ODLING. abstr. o. konkret. Nisbeth 823 (1868).
-SOPPA, r. l. f. (korint- 1920. korinte- c. 1710) kok.
1) (†) korintsås. Valleria Hush. 27 (c. 1710).
2) soppa kokad på korinter. Högstedt KokB 54 (1920).
-SÅS. kok. sås med korinter i. Sillbullar med korintsås. Hagdahl Kok. 229 (1879).
B (†): KORINTE-BUSKE, -DRUVA, -SOPPA, se A.
Spoiler title
Spoiler content