SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
MACKLA mak3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (föga br., Östergren (1932)); jfr MACKEL.
Etymologi
[sannol. bildat till MACKA]
(i vissa trakter, starkt vard.) syssla l. arbeta med ngt, i sht sådant som vållar mer l. mindre besvär, pyssla med ngt, krångla med ngt; äv.: manipulera med ngt, smussla med ngt. Prinsen stod där och macklade med den bångstyriga (motorcykeln) utan resultat. SvD(A) 1927, nr 173, s. 10. Detta (N. N:s) macklande i det politiska livet. UNT 1928, nr 10042, s. 3. SvD(A) 1933, nr 46, s. 8. — särsk. med obj., i uttr. mackla gräl, ställa till gräl. De få (marknadsbesökare) som velat mackla gräl ha inte fått sin vilja fram. UNT 1929, nr 10328, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content