SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
MAFFIG maf3ig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[till MAFFE, adj.]
(i vissa trakter, starkt vard.) präktig, utmärkt; äv. med förklenande bibet.: vräkig, prålig; äv.: myndig, ”mallig”. Landsm. XVIII. 8: 27 (1900; studentuttryck fr. Upps.). Det maffiga folket där nere på halfön (dvs. i Skåne). Upsala 1916, nr 93 A, s. 5. Maffiga ställen, där notan prompt skall gå på en tre, fyra kronor per person. STSD(A) 1932, nr 113, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content