SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1943  
MEJERI mäj1eri4, n.; best. -et l. -t; pl. -er ((†) -n Höjer Sv. 2: 1466 (1881)).
Etymologi
[av d. mejeri (lånat fr. nt.) l. nt. meierie (t. meierei), eg. en under en större egendom lydande mindre gård som sköttes av en förvaltare, till (n)t. meier, ”befallningsman” på en lantegendom, förvaltare, ytterst av lat. major, större (se MAJOR); jfr beträffande bet.-utvecklingen DEJERI, HOLLÄNDERI. Jfr ELjunggren i SvStCederschiöld 76 ff. (1914)]
1) (i fråga om ä. utländska förh.) mindre gård, lydande under större lantegendom, vilken huvudsakligen var avsedd för hållande av nötkreatur o. framställning av mjölkprodukter, ”ladugårdshemman”; äv. abstr.: ladugårdsskötsel. Ekendahl Begtrup EngÅkerbr. 252 (1805; om eng. förh.). Därs. 408 (abstr.). Gynther ConvHlex. (1846).
2) inrättning (ofta med försäljningslokal) där mjölk gm apparater o. maskiner förvandlas till grädde, smör, ost o. d.; äv. om själva byggnaden där framställningen av mjölkprodukter försiggår; tidigast äv. med inbegrepp av den ladugård varifrån mjölken kom. Brisman Olufsen Landth. 371 (1816; om d. förh.). På större gårdar hafva så kallade holländerier eller mäjerier inrättats. Femårsber. 1839—43, KristianstL s. 5. Om nyttan af att i ett Mejeri ombyta Kor. MalmöhHushSH 15: 43 (1845; övers. fr. d.). Möller Jordbr. 63 (1881). SFS 1936, s. 281. — jfr ANDELS-, AVKÄRNINGS-, BOLAGS-, FÖRENINGS-, GRÄDD-, HERRGÅRDS-, IS-, OST-, SMÖR-, UPPKÖPS-, ÅNG-MEJERI m. fl.
Ssgr (i allm. till 2; i sht i fackspr.): MEJERI-ARBETARE~0200. icke fackutbildad arbetare vid ett mejeri. —
-AVFALL~02 l. ~20. koll., om avfalls- l. biprodukter (t. ex. skummjölk, vassla o. kärnmjölk) som framkomma i ett mejeri vid framställningen av grädde, smör, ost o. d. Juhlin-Dannfelt 388 (1886).
-BAKTERIOLOGI. lära(n) om de mikroorganismer som äro av betydelse för mjölkens o. mejeriprodukternas beskaffenhet samt de av dessa organismer framkallade omsättningarna o. förändringarna. SFS 1912, s. 367.
-BOLAG~02 l. ~20. för drivande av mejerirörelse. NerAlleh. 1871, nr 17, s. 1.
-DRIFT. MalmöhHushSQv. 1872, s. 68. —
-ELEV. elev som får (praktisk) utbildning i mejeriskötsel. BtRiksdP 1869, IV. 1: nr 37, s. 7. —
-FÖRENING. andelsförening för drivande av mejeri(er). VermlHushSÅrsb. 1870, s. 54.
-FÖRESTÅNDARE~00200. Hagdahl MejSchleswHolst. 85 (1855).
-FÖRESTÅNDERSKA~00200. En Mejeriförestånderska från Holstein. ÖresundP 1848, nr 15, s. 4.
-FÖRSÖK~02. i uttr. statens mejeriförsök, om den statliga institution som har till ändamål att bedriva försöksvärksamhet på mejerihanteringens område. SFS 1938, s. 1333.
(jfr 1) -GÅRD. [jfr d. mejerigaard] (i fråga om ä. utländska förh.) = mejeri 1. Ekendahl Begtrup EngÅkerbr. 417 (1805).
-HANTERING. BtRStP 1853—54, IV. 1: nr 196, s. 3. —
-HUSHÅLLNING~020. (numera mindre br.) mejerihantering. BtRStP 1865—66, IV. 1: nr 60, s. 22. SFS 1921, s. 1391.
-INSPEKTÖR. Den omedelbara tillsynen över (mejeri-)stadgans efterlevnad utövas av hos lantbruksstyrelsen anställda mejeriinspektörer. SFS 1936, s. 283.
-INSTITUT. (högre) utbildningsanstalt i mejerihantering. Alnarps mejeriinstitut, inrättat 1893. Grotenfelt Mejerih. 206 (1881; om t. förh.).
-INSTRUKTÖR. ä. titel för praktisk handledare i mejeriskötsel. SFS 1893, nr 55, s. 9.
-JOURNAL. journal som föres i mejeri över inkommen mjölk o. därav erhållna produkter; förr äv. om journal som föres för en ladugård. Smedman Kont. 4: 9 (1872). SFS 1921, s. 1392.
-KEMI. läran om mjölkens o. de olika mjölkprodukternas kemiska egenskaper o. sammansättning. BtRiksdP 1891, 6Hufvudtit. s. 61. —
-KONSULENT. fackutbildad tjänsteman anställd ss. rådgivare inom mejerihanteringen. MalmöhHushSQv. 1881, s. 309. —
-KÄRL. Mejerikärl av förtent stålplåt. Juhlin-Dannfelt (1886).
-LÅN. särsk. om lån från staten l. hushållningssällskap till mejeriföretag. FFS 1896, nr 21, s. 6. SFS 1917, s. 973.
-LÅNEFOND(EN)~002(0). inrättad i Finl. 1874, i Sv. 1930; jfr -lån. Grotenfelt LandtbrFinl. 274 (1896).
-LÄRA, r. l. f. lära(n) om mjölkens egenskaper o. behandling samt förarbetning till mejeriprodukter. LAHT 1883, s. 11. Mejerilära. Waller (1898; boktitel).
-PRODUKT. Brisman Olufsen Landth. 15 (1816).
-RÖRELSE. rörelse som bedrives av mejeriföretag; förr äv. allmännare: mejerihantering. Driva l. idka mejerirörelse. MalmöhHushSH 1863—64, s. 33. —
-SAL. om huvudrummet i ett mejeri, där mjölken undergår behandling. TT 1874, s. 32.
-SKOLA, r. l. f. fackskola med undervisning i mejeriskötsel. Högre, lägre mejeriskolor. BtRStP 1856—58, IV. 1: nr 122, s. 41. —
-SKÖTSEL. Mejeriskötseln. Ellenbrock (1855; boktitel).
-SMÖR. framställt på mejeri; motsatt: bondsmör. NerAlleh. 1871, nr 58, s. 4.
-STATION. (förr) benämning på enskilt, välskött mejeri som mot ersättning av statsmedel mottog kvinnliga elever för utbildning till mejerskor. SFS 1871, nr 2, s. 21.
-TEKNIK. lära(n) om mjölkens behandling o. förädling i mejeri med särskild hänsyn till därvid använda arbetsmetoder. TLandtm. 1900, s. 410.
-UNDERVISNING~0020. undervisning i mejerihantering.
Avledn.: MEJARE, sbst.2, m.||ig. (†) till 2: mejerist. MalmöhHushSH 1863—64, s. 33.
MEJERINNA, f. [jfr t. meierin]
1) (†) till 1, om förestånderska för ”ladugårdshemman”. QLbr. 1837, s. 341 (om t. förh.).
2) (numera mindre br.) till 2: mejerska. AB 1880, nr 65, s. 4. Östergren (1932).
MEJERIST, m.||ig. [jfr d. mejerist] fackligt utbildad person som förestår l. arbetar i ett mejeri; äv., ss. senare led i ssgr, om undervisare o. rådgivare i mejerihantering. MalmöhHushSH 1863—64, s. 182. EkonS 2: 94 (1895). jfr läns-, stats-mejerist.
MEJERSKA, f. [jfr t. (Holstein) meiersche] fackligt utbildad kvinna som förestår l. arbetar i ett mejeri. MalmöhHushSQv. 1872, s. 252.
Spoiler title