SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GRÄDDE gräd3e2 (jfr anm. nedan), r. l. m.; best. -en; l. (i Finl. nästan alltid, i Sv. i bet. 1 numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, i bet. 2 numera nästan alltid) GRÄDDA gräd3a2, r. l. f.; best. -an; pl. (†) -er (se 1 a).
Ordformer
(grädd- c. 1600 osv. gredd- c. 16001819 (: Greddkanna). Anm. Skrivningen gredd- återger åtminstone delvis ett (i vissa dial. alltjämt förekommande) uttal med e-ljud; jfr Hof Skrifs. 202 (1753). -de i bet. 1 1664 osv., i bet. 2 17651925. -da i bet. 1 c. 1600 (oblik kasus) 1925, i bet. 2 1788 osv.)
Etymologi
[fsv. grädde (anträffat bl. i ack. sg. greddan), sv. dial. grädde l. (av ett äldre gridde) gredde (Smål., Hall., Bohusl., Västergötl.); besläktat med ä. d. greddel, gridle, hinna på ngt flytande, d. dial. (Jutl.) greddel, hinna l. skinn som avsätter sig på ngt flytande (ss. kokt mjölk), ishinna på vatten; av ovisst urspr.; jfr dock HFalk i ArkNF 41: 128 (1925). — Jfr GRÄDDA, v.1—2]
1) benämning på den gulaktigt vita, fettrika o. vattenfattiga del av mjölken som, när denna får stå i ett kärl, avsätter sig på ytan ss. ett mer l. mindre tjockt lager (överdrag) l. som avskiljer sig, då mjölken centrifugeras (i separator); jfr FLÖT, sbst.3. Söt, sur, nyskummad, tjock, tunn, dålig grädde. Vispad grädde, grädde vispad till skum, gräddskum. Grädde med stor fetthalt. Skumma grädde(n av mjölken). Sööth gredda. OMartini Läk. 52 (c. 1600). Smöret kärnas aff Grädda (flöter). Schroderus Comenius 416 (1639). Stark köld och stark värma .. gifva mindre grädda i miölk-kärlen. Fischerström 3: 491 (1787). Grädden .. gick till hela åtta skilling qvarteret. Almqvist Lad. 30 (1840). Långsamt lade de i socker och slogo i grädde (i kaffet). PT 1903, nr 254 A, s. 2. — jfr KAFFE-, MJÖLK-, VISP-GRÄDDE m. fl. — särsk.
a) (†) i pl.: grädde. Sötmiölk eller then nymiölkada; för än flöterne eller gredderne läggas; brukas här til hvarjehanda, dels kaller, dels varmer. Broman Glys. 3: 200 (c. 1720).
b) (vard.) i uttr. sätta grädde, dels om mjölk: avsätta l. bilda grädde, dels om person: gräddsätta (mjölk). Weste (1807). Östergren (1925).
c) kok. i uttr. frusen grädde, vispad grädde tillsatt med socker m. m. o. därefter frusen; jfr GLASS. Jordgubbar med frusen grädde. Sjöberg Singstock 334 (1832). Hagdahl Kok. 1041 (1879).
d) i utvidgad o. oeg. anv.
α) (föga br.) om massa l. skum som erbjuder likhet med (vispad) grädde. Smör, med hälften hela ägg, hälften äggulor, röres till en grädda. Sjöberg Singstock XIV (1832). Flodens .. skum, den s. k. ”grädden”. Fatab. 1907, s. 198. Didring Malm 1: 112 (1914).
β) om brännvin (l. annan spritdryck) som slås i kaffe (l. te); i ssgn SKEPPAR-GRÄDDE.
2) i mer l. mindre bildl. l. i överförd anv., företrädesvis för att beteckna det bästa l. finaste o. d. av ngt.
a) (i vitter stil, numera bl. tillf.) i fråga om sak. Chydenius 103 (1765). En mängd Real-Lexica, ur hvilka vi med så mycken lätthet skumma Gräddan af all slags Lärdom. Lanærus Försök 40 (1788). Baron Fleming höll åminnelsetalet, gräddan på hela tillställningen. Crusenstolpe Mor. 6: 38 (1844). Jag har nu bjudit på sjelfva gräddan af mitt eget kannstöperi. Ödman UngdM 1: 55 (1881).
b) [efter fr. crême] (ngt vard.) i fråga om person, koll.: (de) yppersta l. förnämsta, ”spetsar(na)”; ”blomma(n)”. I går hade han (dvs. Oxenstierna) budit utaf Akademien gräddan och direktören. ESchröderheim (1790) hos Sylwan Kellgren 163. Götheborgs grädde, förr och nu. Beckman (1851; boktitel). Själfva gräddan af societeten. Solnedg. 4: 30 (1914). Det var befolkningens grädda, som betedde sig som dess avskum. ST 1917, nr 217, s. 4.
Ssgr (till 1): A: GRÄDD-AVSÄTTNING~020. (i fackspr.) gräddbildning. Juhlin-Dannfelt 118 (1886).
-BAKELSE. bakelse fylld (l. garnerad) med vispad grädde, särsk.: vattenbakelse; förr äv. om bakelse bakad av smet som tillredts av grädde, vetemjöl, socker, ägg m. m. Nordström Matlagn. 144 (1822). Hagdahl Kok. 931 (1879).
-BILDNING. (i sht i fackspr.) bildande av grädde. Walin Födoämn. 9 (1906).
-BLANDAD, p. adj. om mjölk: blandad med grädde. Hagdahl Kok. 196 (1879). Östergren (1925).
-BYTTA. (grädd- 1925. grädde- 1737) (i sht förr) bytta avsedd att däri förvara grädde. ÅgerupArk. Bouppt. 1737. Nordström Luleåkult. 125 (1925).
-FATTIG. motsatt: gräddrik. Wretlind Läk. 4: 67 (1896).
-FÄLL. (numera knappast br.) gräddlager. Den förträffliga mjölken med dess läckra grädd-fäll. Bremer Nina 548 (1835).
-FÄRG. om den vitgula färg som är utmärkande för grädden, krämfärg. (Elfenben) Af en gulaktig gräddfärg. SvT 1852, nr 223, s. 4. FoFl. 1913, s. 80.
-FÄRGAD, p. adj. jfr -FÄRG. MeddSlöjdF 1884, s. 147. Gräddfärgadt fint lergods. PT 1909, nr 260 A, s. 3.
-GLASS. kok. glass vari grädde ingår ss. huvudbeståndsdel. Dalin (1852). 2NF 31: 852 (1920).
-GUL. jfr -FÄRG. GHT 1898, nr 115 B, s. 2. Den stora flädern .. / .. / .. blommar gräddgul i en gärdesrämna. Österling Idyll. 18 (1917).
-HALT, r. (i sht i fackspr.) i fråga om mjölk: fetthalt. QLm. I. 1: 32 (1833). Cederborgh Mjölkh. 6 (1868).
-KAKA. i sht kok. kaka (pudding) bakad av smet som tillredts av grädde, vetemjöl, socker m. m.; i sht om dylik ss. efterrätt använd kaka, i allm. serverad varm med sylt; i sht förr äv. i uttr. sur l. söt gräddkaka, av sur resp. söt grädde. Oec. 202 (1730). Warg 494 (1755). Hellman Kokb. 405 (1896).
-KANNA. (grädd- 1786 osv. grädde- 1805) litet kärl, vanl. av metall l. porslin l. glas, avsett att däri förvara grädde (i sht för att serveras till kaffe l. te). BoupptVäxjö 1786. Strindberg Hems. 11 (1887).
-KARAMELL. varje särskild av ett slags mjuka (o. sega), vanl. fyrkantigakaram eller som tillagats av grädde, socker m. m.; jfr KOLAKARAMELL. Grafström Kond. 52 (1892).
-KUR, pl. -er. i sht med. för höjande av kroppsvikten avsedd kur varunder den dagliga kosten utökas med en större kvantitet grädde. 2NF 6: 369 (1906).
-KYLARE, r. l. m. (i fackspr.) apparat av metall vari grädde avkyles gm att utsättas för invärkan från kylvatten; i sht om dylik apparat i förbindelse med separator. TLandtm. 1890, Annonsbl. nr 47, s. 4. LD 1907, nr 144, s. 2.
-LAGER, n. det lager av grädde som avsätter sig på mjölken, när den får stå i ett kärl. LAHT 1884, s. 52.
-LIK, adj. TLäk. 1833, s. 96.
-MARGARIN. finare margarin tillredt med en större l. mindre tillsats av grädde. GHT 1897, nr 289 B, s. 1.
-MEJERI. (i fackspr., i sht förr) mejeri som mottager grädde till kärning, avkärningsmejeri. LAHT 1886, s. 337. LB 3: 655 (1906).
-MJÖLK. (grädd- 1690 osv. grädde- 1690) gräddblandad mjölk, tunn grädde. Rålamb 14: 121 (1690). Hagdahl Kok. 195 (1879).
-MOS. (†) ett slags gröt tillredd av grädde, ägg, socker m. m. Oec. 198 (1730). Warg 549 (1755).
-MUNK, r. l. m. kok. liten, uppöst (uppjäst) kaka tillredd av grädde, vetemjöl, socker m. m., i allm. serverad översockrad l. med sylt. Oec. 214 (1730). Hagdahl Kok. 817 (1879).
-MÄTARE, r. l. m. (i fackspr.) graderad glascylinder vari ett mjölkprov får stå till gräddsättning o. varmed sedan dess gräddhalt kan avläsas direkt i procent, gräddprovare. Grotenfelt Mejerih. 37 (1881).
-OST.
1) (i sht i fackspr.) helfet ost som är ystad av grädde l. (vanl.) av mjölk med minst 4 % fetthalt. Serenius L 2 b (1734). LmUppslB 878 (1923).
2) (i sht förr) kok. maträtt av sur grädde från vilken vasslan fått avrinna (o. som serveras med söt grädde o. socker). Sjöberg Singstock 280 (1832). Hagdahl Kok. 196 (1879).
-PLÄTT. kok. plätt bakad av smet som tillredts med grädde i stället för med mjölk; i sht i pl. Hagdahl Kok. 816 (1879). Lönnberg Skogsb. 63 (1881).
-PROCENT. (i fackspr.) gräddhalt uttryckt i procent. Lundell (1893). LAHT 1913, s. 257.
-PROVARE, r. l. m. (i fackspr.) gräddmätare. LAT 1873, s. 249. NordT 1892, s. 235.
-RIK. om mjölk: som har stor gräddhalt; ngn gg om margarin o. d. för vars tillredning rikligt med grädde användts. Berndtson (1880). LAHT 1886, s. 196. Östergren (1925).
-RÖR. (i fackspr.) i separator: avloppsrör för grädde. Juhlin-Dannfelt 55 (1886). LB 3: 391 (1903).
-SKRUV. (i fackspr.) i separator: skruv för reglerande av den gräddmängd som avskiljes från mjölken. LB 3: 229 (1902).
-SKUM, n. kok. till skum vispad grädde (stundom tillsatt med vanilj o. d.). AHB 92: 59 (1876). Man kan äfven lägga gräddskum med vaniljsmak mellan hvar annan botten (av tårtan). Hagdahl Kok. 883 (1879).
-SKUMMARE, r. l. m. äldre benämning på separator. Gustaf de Laval (har) anhållit om patent å en af honom gjord uppfinning, af sökanden benämnd ”Gräddskummare”. PT 1878, nr 198 A, s. 1.
-SKÅL. skål, vanl. av metall l. porslin, avsedd att däri förvara grädde. BoupptRasbo 1787. Mjölkbunkar och gräddskålar. TurÅ 1904, s. 147.
-SMÖR. (i fackspr.) smör beredt av grädde; jfr MJÖLK-, VASSLE-SMÖR. Grotenfelt Mejerih. 154 (1886). 2NF 18: 742 (1912).
-SNIP. (†) gräddsnipa. BoupptVäxjö 1817. Därs. 1834.
-SNIPA. (grädd- 1808 osv. grädde- 1841) (i sht i södra o. västra Sv.) (avlång) gräddkanna, gräddsnäcka. DA 1808, nr 82, Bih. s. 3. 2 Gräddsnipor och en Gräddskål. BoupptVäxjö 1847.
-SNÄCKA. (i sht i mellersta Sv.) gräddkanna. BoupptRasbo 1826. Gräddsnäcka af silfver på trenne fötter. MeddSlöjdF 1884, s. 11.
-SOPPA, r. l. f. (†) ölsupa (som gm sin simmighet o. färg i viss mån liknar grädde). Grädd-Såppa eller så kallad Ölsupa. Warg 44 (1755).
-SPANN. liten spann avsedd att däri avhämta o. förvara grädde. BoupptVäxjö 1886.
-STARK. om mjölk: gräddrik. Almqvist TreFr. 2: 4 (1842). Heidenstam Folkung. 1: 304 (1905). Lagergren Minn. 1: 177 (1922).
-SÅS. kok. sås tillredd av grädde, smör, mjöl (jämte varjehanda tillsatser). Sjöberg Singstock 247 (1832). Lutfisk med gräddsås. Hagdahl Kok. 316 (1879).
-SÄTTA, -ning. (i fackspr.) hälla (mjölk) i kärl o. låta den stå, för att grädden skall avsätta sig på dess yta; ss. refl. l. i pass. med intr. bet., om mjölk: avsätta l. bilda grädde på ytan. Felas .. tilräckelig värma, sker gräddsättningen i Bunkarne .. långsamt. Fischerström 3: 491 (1787). Renlighet är .. af ännu större vigt, då mjölken gräddsättes i bunkar än i såar. Cederborgh Mjölkh. 19 (1883). Juhlin-Dannfelt 117 (1886). (Att) mjölk, där fettet förekommer i form af stora fettkulor, lättare (än annars) gräddsätter sig. LAHT 1901, s. 305. 2NF 18: 741 (1912).
-TRANSPORT. (grädd- 1925 osv. grädde- 1915) (i fackspr.) transport av grädde. Mjölk- eller gräddetransport. Flyckt o. Wiberg JärnvHb. 84 (1915).
-TUNNA. (i fackspr.) i sht i mejeri: tunna vari grädden syras före kärning, syrtunna. Grotenfelt Mejerih. 89 (1881).
-TÅRTA. jfr -BAKELSE.
-VISP, sbst.1 för vispning av grädde avsedd visp. BoupptVäxjö 1885.
-VISP, sbst.2 (i vissa trakter) vispad grädde; gräddskum. Cacaokräm .. Uppstjälpes då den kallnat, belägges med stadig gräddvisp. Ekberg Hvad äta? 292 (1899).
-VIT. vitgul, (svagt) krämfärgad. LAHT 1884, s. 177. (En) knippa av gräddvita reklamballonger. Siwertz Varuh. 73 (1926).
-VOFFLA. kok. voffla bakad av smet som tillredts av grädde, mjöl m. m.; vanl. i pl. Oec. 207 (1730). Lundin (o. Strindberg) GSthm 62 (1880). Hellman Kokb. 378 (1896).
B (numera knappast br.): GRÄDDE-BYTTA, -KANNA, -MJÖLK, -SNIPA, -TRANSPORT, se A.
Avledn.: GRÄDDIG, adj. till 1.
1) (i vissa trakter, vard.) gräddrik. Wikforss 2: 442 (1804). Gräddig mjölk. Friberg Kokb. 54 (1893).
2) (i vitter stil l. i fackspr., mindre br.) i överförd anv.: som gm sin färg l. sin mjukhet o. fyllighet o. d. erinrar om grädde; mjölkig, oklar. Hinnan .. blir gräddig, svårgenomskinlig. Nyblæus Fotogr. 93 (1874). Den kryddrikt tunga, liksom gräddiga luften. Lindqvist Herrgårdsh. 209 (1921). Östergren (1925; angivet ss. mindre vanl.).
GRÄDDLING, m. (†) till 2 b: person som tillhör ”gräddan”. Utan namn, Novell af En gräddling. Beckman (1852; boktitel).
Spoiler title
Spoiler content