SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
METAFYSISK met1afy4sisk l. me1-, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. skrivet -phys-)
Etymologi
[jfr t. metaphysisch, eng. metaphysic(al), fr. métaphysique, adj.; av senlat. metaphysicus, till metaphysica, pl. (se METAFYSIK)]
1) filos. som hör till l. grundar sig på metafysik; som är av metafysikens art l. natur; som kännetecknar metafysiken; om person: som tänker i överensstämmelse med metafysikens grunder. Kellgren (SVS) 6: 12 (1770). I det Beviset (för Guds existens), som man kallat det Metaphysiska, och af Cartesius framstältes, finner man (osv.). Boëthius Sedel. 132 (1807). Man betraktar (religionen) .. såsom en bilaga till ett metaphysiskt system för dagen. Tegnér (WB) 3: 151 (1817). Hugo, som .. plägar vara svår mot metafysiske tänkare. Rydberg Varia 24 (1890, 1894). — särsk. filos. i uttr. metafysisk sanning. En Metaphysisk sanning är det, at et ting har allt, hvad som fordras til dess väsende och varelse. Molander Förn. 59 (1762). Boëthius Sedel. 6 (1807).
2) (†) mer l. mindre nedsättande, om tanke, idé o. d.: som grundar sig på abstrakt o. allmänt resonemang; alltför abstrakt o. subtil. En metafysisk torrhet. Rosenstein 3: 81 (1787). Metafysiska finheter. JGOxenstierna 4: V (1815).
3) som går utanför naturen o. dess lagar; okroppslig, immateriell, översinnlig, osinnlig, övervärldslig, övernaturlig, övervärklig, transcendent, supranaturalistisk; äv.: spekulativ, filosofisk (se d. o. 2); stundom motsatt: fysisk. (Paulus brukar för att omvända hedningarna) icke methaphysiska, utan physiska skäl, såsom mera handgriplige och påtaglige för de flästa. Rydén Pontoppidan 163 (1766). Jag (kan) ingalunda .. finna mig i det metafysiska afguderi som nu drifves med christendomen. Tegnér (WB) 3: 438 (1820). Metaphysiska utsväfningar .. äro (icke) philosophie. Berzelius Brev 13: 115 (1828). (Fröding hade) en aldrig stillad metafysisk längtan (dvs. längtan efter det metafysiska) i sitt hjärta. Hellström Malmros 157 (1931).
4) om person: benägen för spekulationer, grubblande; alltför fantasifull; värklighetsfrämmande. (Weisse är ss. författare) strängt metafysisk, dunkel, kantig och svårbegriplig. Ljunggren Est. 2: 2 (1860). Germanerna äro också sentimentala, inåtvända, metafysiska. Heidenstam Dag. 165 (1909).
Spoiler title
Spoiler content