SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1946  
NATIONALISERA nat1ʃωnal1ise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr d. nationalisere, t. nationalisieren, eng. nationalize, fr. nationaliser; avledn. av NATIONAL. — Jfr DENATIONALISERA]
1) omforma l. anpassa (ngn l. ngt) i (mera) nationell riktning, göra (mera) nationell.
a) med avs. på utlänning: förläna medborgarrätt i ett land åt (ngn), naturalisera; i sht mer l. mindre bildl.: åstadkomma att en främling till språk, sedvanor, tänkesätt o. d. liknar befolkningen i ett land dit han flyttat; i sht i pass., särsk. i p. pf. Jag .. måste .. bära mig åt såsom vore jag på vägen att bli en nationaliserad Berlinare. Atterbom Minn. 620 (1819). Det skall bidraga att för efterverlden fullt nationalisera den främmande Fursten (dvs. K. XIV J.), när (osv.). SvLittFT 1834, sp. 343. Schück (o. Warburg) 2LittH 1: 134 (1911). jfr: (Horatius) hörer ej blott de lärda studerkamrarne till; — han är nästan nationaliserad i det nyare Europa med burskap bland dess egna classiska författare. SvLittFT 1833, sp. 817. särsk.
α) (†) refl.: bli naturaliserad; äv. i uttr. nationalisera sig med, bli införlivad med. 2Saml. 27: 33 (1817). Äfven i Österdalarne finnas trakter, som bebos af finnar. .. Ehuru många af dem nationaliserat sig med dalkarlarne, så kan man dock ännu träffa dem. Bergman VSmSkr. 279 (c. 1825).
β) bildl. Kärleksgudinnan .. som (i rokokopoesien) .. ofta är nationaliserad till namnet och kallas Fröja. Mjöberg Stilstud. 76 (1911).
b) med avs. på ngt sakligt, i sht ngt abstrakt.
α) införa (ngt) utifrån o. göra det inhemskt l. ge det en inhemsk prägel. JournSvL 1801, s. 343. Valda stycken af Beranger äro lyckligt nationaliserade hos oss af Hjerta. SvLittFT 1836, sp. 622. Gustaf Ekman var det, som i Sverige så att säga nationaliserade lancashiresmidet. JernkA 1896, s. 247.
β) med avs. på ord, namn, stilart o. d. som inkommit från främmande land: anpassa (ngt) efter inhemska förhållanden o. vanor; införliva (ngt) med det egna språket. 2VittAH 11: 248 (1819, 1822). Anatomiska namnen äro vanligen grekiska eller latinska och hafva genom sin ålder liksom blifvit nationaliserade. Florman Anat. 1: 2 (1823). Den avsikt att nationalisera det mytologiska bildspråket, som vi i början av 1800-talet möta hos män som Oehlenschläger och Ling. Mjöberg Stilstud. 115 (1911). Jean de la Vallées .. relativt nationaliserade (byggnads-)stil. OoB 1928, s. 415.
γ) (†) med avs. på litterärt arbete: lokalisera (se d. o. 1). JournSvL 1800, s. 255, Bih. s. 6.
2) (mindre br.) med avs. på person: åstadkomma att ngn blir nationalistisk l. övergår till nationalistisk uppfattning; äv. refl.: bli nationalistisk. Kriget har i stor utsträckning nationaliserat den franska intelligensen. Fogelqvist ResRot 19 (1926). DN(A) 1932, nr 57, s. 3 (refl.).
3) göra (ngt som varit utländskt l. stått under utländskt inflytande) till helt inhemskt.
a) gm förvärv av ngt som tillhört utländska personer o. d. göra detta till inhemsk egendom. Meningen är, att .. (vissa svenska) järnvägar, som hittills delvis legat i engelsmännens händer, nu skola helt och hållet nationaliseras. GHT 1896, nr 68 A, s. 3.
b) (befria en institution o. d.) från utländskt inflytande, göra helt inhemsk. Praguniversitetets av tjeckerna genomdrivna nationalisering 1409. PersonhT 1934, s. 109.
4) (†) differentiera (ngt) efter olika nationer. Innan .. det i grunden gemensamma och innersta och likasom hjertat af all religion kom för en dag, .. se (vi) menniskorna, af en naturlig böjelse dragna, partikularisera Gud i gudar, nationalisera religionen i religioner. Geijer I. 5: 285 (1820).
5) förklara (enskild egendom) för statens (stundom kommunens) egendom, indraga (egendom l. privat ekonomisk värksamhet o. d.) till staten (resp. kommunen); förstatliga; jfr SOCIALISERA. Jordens nationalisering. Löfving o. Wennerström George Fram. 339 (1884). Socialdemokraternas sträfvan att nationalisera produktionen. Siösteen ModBelg. 165 (1906). (Rysslandssvenskar) som lidit förluster genom att deras egendom nationaliserats. GHT 1934, nr 8, s. 6.
Ssgr: (1 a) NATIONALISERINGS-RÄTT, r. l. m. rätt att bevilja medborgarrätt åt ngn. Boström Statsl. 30 (1859).
(5) -STRÄVAN. Östergren (1933).
Spoiler title
Spoiler content