SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NICHTIG, adj.
Etymologi
[jfr d. nichtig; av t. nichtig, fåfänglig, ogiltig, avledn. av nicht, icke (urspr.: ingenting)]
(†) som saknar all vikt l. betydelse, betydelselös; värdelös; äv.: ogiltig. Såsom Kongl Hoffrätten .., skiäligt funnit be:te Krokens domb vphäfva och för nichtigh ehrklara (så osv.). VDAkt. 1664, nr 3. Ach hur' nichtig! / Ach hur' flychtig! / Är all verldslig heder? Scherping Cober 2: 260 (1737). — särsk. i uttr. null och nichtig, av noll och intet värde. RARP 8: 152 (1660). Thet som en incompetent dommare giör anses för null och nichtigt. 2RARP 5: 114 (1727).
Spoiler title
Spoiler content