SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NITTIO nit4iω, äv. 302, l. (i sht i talspr.) NITTI nit4i, äv. 32, räkneord.
Ordformer
(nijetije (-tiije) 15521576 (: fyre hundrede nije tiije). nijetijo 16401700 (: nije tijo). niotio (nijo-, niyo-, -tijo, -tiyo) 15261853. nitj 1685. nitio 1764. nitti 1872 osv. nittie (-ije) 17571847. nittio (-ijo) 1738 osv. nyetigi 1522)
Etymologi
[fsv. niotighi; jfr nor. nitti, isl. níu tigir, mnt. negentich, holl. negentig, fht. niunzug, t. neunzig, feng. nigontig, eng. ninety; av NIO o. germ. teȝu-, tiotal (se TIO)]
grundtal angivande ett (an)tal som är nio gånger så stort som tio; utom i sådana uttr. som talet nittio, nummer nittio, sidan nittio, år nittio (efter Kristus) o. d. vanl. ss. attributiv bestämning till ett substantiv l. substantiverat adj. i pl.; äv. med huvudordet (t. ex. år, kronor) underförstått; utom i löpande text vanl. skrivet 90, äv. XC. Han är nitti(o) år gammal. Han fyllde nitti(o) i somras. Han är över de nitti(o), han är över nittio år gammal. År(et) nittio, äv. elliptiskt för: år(et) 1790, 1890 o. d. Nittio procent av hela antalet. Nittio tusen, äv. sammanskrivet. SthmSkotteb. 3: 211 (1522). Niyotiyo åår gammal. 1Mos. 5: 9 (Bib. 1541). Til thetta Mötet (i Antiokia) kommo tilsamman nijotijo Biskopar. Schroderus Os. 1: 383 (1635). (En stjärna) som Nitj gånger större / Än heela Jorden är. Spegel GW 61 (1685). Med nitti daler fick jag ut / Min lön i kyrkherrgåln. Snoilsky 3: 34 (1883). Så nu kan det vara jämt nitti, sa den onde om hundra. Spong Österg. 163 (1926). — särsk. (numera bl. arkaiserande) i uttr. en, två osv. och nittio, nittioen, nittiotvå osv. Mat. 18: 12 (NT 1526). Som han niyo och niyotiyo åra gammal war. Tob. 14: 16 (Bib. 1541).
Ssgr (Anm. Liksom tjugo, trettio osv. bildar nittio ssgr med en (ett), två osv. till och med nio samt med förste, andre osv. till och med nionde. G1R 17: 363 (1545: nietietrij). KlädkamRSthm 1591 B, s. 96 a (: Nijetijo fyrre). Murberg FörslSAOB (1793: nittiofemte; klandrat ss. felaktigt för: nittiondefemte). jfr Levertin Diktare 169 (1892, 1898: för nittionionde och sista gången)): NITTIO- l. (i sht i talspr.) NITTI-ELFTE10(0)32. (vard.) För nitti(o)elfte gången.
-PROCENTIG.
-SEX-PROCENTIG10(0)3~020. 96-procentig sprit. GHT 1947, nr 5, s. 8.
-TAL, se d. o. —
-ÅRIG. Ekblad 244 (1764).
-ÅRING. nittioårig person. EngSvOrdb. 694 (1874). Heidenstam End. 152 (1889).
-ÅRS-ÅLDERN.
-ÖRES-FRIMÄRKE—10~020 l. ~200.
Avledn.: NITTIA, r. l. f.
1) (mera tillf.) siffersammanställning som betecknar talet nittio; jfr elva 2 a. Nordforss (1805).
2) spelt. om det i pikéspel förekommande förhållandet att en spelare som efter viss beräkning uppnått 30 poäng, utan att motspelaren erhållit någon poäng, får öka sitt poängantal med sextio; på detta sätt erhållet poängantal av nittio. Nordforss (1805). Hagdahl DBäst. 201 (1885).
NITTIONDE, räkneord. (nietionde (nij-, -tij-) 16401696. niotijonde (nij-, niy-, -tiy-, -dhe) c. 16351741. nitionde 17571764. nittionde (-tij-) 1738 osv. nyotiende 1678) [fsv. niotighinde] ordningstal till nittio. XC. Psalm. (Bib. 1618; rubrik). Schroderus Dict. 170 (c. 1635). 90 Psalmen. Psalt. 90 (Bib. 1917; rubrik).
Ssg (Anm. I ä. tid bildade ordet ssgr med förste, andre osv. till och med nionde. Then nittijonde förste psalmen. Lind (1749). Murberg FörslSAOB (1793: nittiondeförste, nittiondefemte o. s. v.)): nittionde- l. nittion-del. (nittion- 1887 osv. nittionde- 1853 osv.) Dalin (1853). Nittiondedelen av en rät vinkel. VerdS 251: 12 (1921).
Spoiler title