OPINERA op1ine4ra, äv. ωp1- l. ω1- l. å1-, i Sveal. äv. -e3ra2, stundom äv. OPINIERA -nie4ra osv., v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-ner-1788 osv. -nier- 1916—1947)
Etymologi
[jfr t. opinieren, fr. opiner; av lat. opinari, förmena, hysa en åsikt, uttala sig. Formen opiniera beror på inflytande av OPINION]
1) (i skriftspr.) (offentligen) uttala sig l. säga sin mening (om ngt), avge sitt utlåtande (om ngt); avge l. delta i en opinionsyttring; stundom övergående i bet.: rösta; äv. i uttr. opinera för l. mot ngt, uttala sig (rösta) för resp. mot ngt. Kellgren (SVS) 6: 185 (1788). Malmöadressen, ehuru opinerande för förslaget, innehöll likväl (osv.). Hellberg Samtida 12: 126 (1874). De Geer Minn. 1: 127 (1892: mot). 3800 opinierade för en sund och frisk livssyn. SvD(B) 1947, nr 273, s. 14.
2) (föga br.) i p. pr.: opinionsbildande. De politiskt ledande och opinierande kretsarna i .. England. Steffen Krig 3: 8 (1916).
