SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PERCEPTION pær1säpʃω4n l. pär1-, l. -sep-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. perzeption, eng. o. fr. perception; av lat. perceptio (gen. -ōnis), mottagande, fattande, begripande, vbalsbst. till percipere (se PERCIPIERA)]
(i fackspr.) (mottagande av) sinnesintryck; varseblivning l. sinnesåskådning ss. en helhet; dels om handlingen l. förmågan att mottaga sinnesintryck: förnimmande l. uppfattning(sförmåga); dels om resultatet av dylik handling: intryck l. förnimmelse l. (gm reminiscenser av tidigare sensationer modifierad) sensation; i sht förr äv. (filos.): (omedelbart) begripande, fattande, begrepp l. idé l. föreställning; i den boströmska filosofien liktydigt med: förnimmelse (se d. o. 2). Det är ej genom minnet, det är ej genom antalet af simpla perceptioner ..; nej, det är genom tankegåfvans styrka .., som människan uphöjer sig öfver de andra Kreaturen. Kellgren (SVS) 4: 235 (1781); jfr a. Välluktande aromatiska krydder (i drömmar) betyda sanningar och deras perception. Nordenskjöld Oneir. 1: 126 (1783). Äfven det förflutna faller inom perceptionens horizont. Boström 1: 131 (c. 1830). Den visshet, som i Tron är conceptionens, är i Vetandet perceptionens; d. v. s. hvad vi gripa i Tron, begripa vi uti Vetandet. Atterbom PhilH 446 (1835). Våra perceptioner äro antingen intryck eller ideer. Boström 2: 93 (1838). (Om patienten kan skilja mellan ljus o. mörker) säges ögat äga kvantitativ perception. Löwegren Oftalm. 31 (1923). PsykPedUppslB 4: 2130 (1946). — särsk.
a) i sht filos. o. psykol. (upptagande i medvetandet av en) förnimmelse l. sinnesåskådning l. uppfattning som icke är självmedveten l. reflekterad; nätt och jämnt medveten förnimmelse; dunkel föreställning; motsatt: apperception. Den mörka perceptionen, eller den blinda åskådningen, är .. (för realisten) en orimlighet. Höijer 2: 226 (c. 1812; efter nylat. perceptio obscura). NordT 1885, s. 635. 2SvUppslB 2: 22 (1947).
b) fysiol. (del av retningsförlopp som innebär) mottagande (av en retning). BotN 1921, s. 31. Hos växterna synes perceptionen .. av yttre retningar i många fall vara likformigt fördelad över växtkroppens alla delar. SvUppslB 24: 880 (1935).
Ssgr (i allm. till huvudmom.; i fackspr.): (b) PERCEPTIONS-CENTRUM. del av hjärnbarken dit perceptioner av ett o. samma slag lokaliseras. Wretlind Läk. 9—10: 243 (1902).
-FÖRMÅGA. uppfattningsförmåga. Boström 1: 141 (c. 1830).
-FÖRMÖGENHET. (†) filos. = -förmåga. Ehrenheim Phys. 1: 155 (1822).
-GÅVA. (†) uppfattningsförmåga, förstånd. Nyrén Charakt. 11 (c. 1765).
-KRAFT.
1) (†) = -förmåga. Heindorffs .. combinations-gåfva, och poetiska perceptions-kraft. SvLittFT 1833, sp. 826.
2) filos. i fråga om Leibniz' o. Boströms system, konkretare: förnimmande kraft, idé. Ehrenheim Phys. 1: 153 (1822; om Leibniz' monader). Boström Propæd. 45 (c. 1865).
(b) -ORGAN. fysiol. sinnesorgan(s ändorgan). Lundegårdh VäxtKrigsstig. 104 (1917).
Spoiler title
Spoiler content