PERENNERA pær1äne4ra l. pär1-, stundom per1- l. pe1-, l. -en-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. perennieren; till PERENN]
1) (med fackspråklig prägel) till PERENN I 1: bestå året om (o. från år till år); om vattendrag: icke uttorka; om snö: ligga kvar under hela året; särsk. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet. Inga perennerande vattendrag .. genomströmma (Palestina). 2NF 20: 1308 (1914). Väldiga snömängder, som mer eller mindre konstant perennera. TurÅ 1931, s. 50. särsk. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., allmännare: beständig, evig; äv. (tillf., skämts.): oföränderlig, ständigt likadan. Biberg 1: 129 (c. 1814). Det perennerande smörgåsbordet. Laurin 2Minn. 409 (1930).
2) (i fackspr., numera föga br.; se dock slutet) till PERENN I 2: finnas under flera år; leva kvar, fortfara att existera under längre tid; i sht i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.: (år efter år) bestående, kvarvarande. Törneros Brev 2: 415 (c. 1830; uppl. 1925). Hvarje sådan (sjukdoms-)epok meddelade den allmänna sjukdomsconstitutionen någon underordnad perennerande modification. Ilmoni Sjukd. 1: 303 (1846). 2NF 26: 168 (1917). — särsk. (fullt br., bot., lant. o. trädg.) om växt(art) l. växtdel: fortleva under flera år, övervintra; särsk. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.: flerårig, perenn; äv. om växtsätt. (Aster amellus) är perennerande. Retzius FlVirg. 17 (1809). Hos A(rtemisia) Stelleriana .. perennerar stammens nedre .. del. BotN 1880, s. 140. Perennerande växtsätt. LAHT 1930, s. 519.
