publicerad: 1954
PRESERVERA pres1ærve4ra l. pre1-, l. -är- l. -er-, i Sveal. äv. -e3ra2 (presärrvèra Dalin), v. -ade ((†) sup. -ert Porthan BrCalonius 540 (1799)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PRESERVANTZIER o. PRESERVATION, se avledn.
Ordformer
(pre- 1730 osv. præ- 1631—1834. prä- 1799)
Etymologi
[jfr t. präservieren, eng. preserve, v.; av fr. préserver, av senlat. præservare, av præ (se PRE-) o. servare, bevara, rädda (jfr KONSERVERA, RESERVERA)]
1) skydda; bevara, (bi)behålla o. d.
a) i fråga om skyddande mot sjukdom l. sjukdomsalstrare l. vissa nedbrytande l. icke önskvärda organiska processer.
α) (†; se dock α', β') med avs. på (del av) levande varelse; äv. med avs. på hälsa; äv. refl. (Man kan) bruka hiertstärckiande Drycker, Pulver (m. m.), at the lijffachtige Andar måge så mycket mehra stärckias och præserveras. Hiärne Suurbr. 49 (1679); jfr ANDE IX 1 a. Huru kom tå .. til, at Paracelsus icke kunde præservera och conservera sin egen hälsa? Block Progn. 64 (1708). (Ett visst elixir) preserverar .. för Förgifft tiugufyra timar. Oec. 264 (1730). Professoren Hernquist (har) upgifvit rätta sättet, at så väl preservera de friska, som at bota de (i rots) sjuka hästar. PH 12: 87 (1780). Medel att preservera sig för .. Choleran. TLäk. 1832, s. 47. särsk.
α') (numera föga br.) i uttr. preserverande medel, (mot sjukdom) förebyggande medel, profylaktiskt medel. KrigVAH 1826, s. 46. Cannelin (1921).
β') (föga br.) i uttr. väl preserverad, om person: väl bibehållen; jfr BIBEHÅLLA 4 g slutet. Älskaren (i pjäsen) .. var elegant och säker men såg ut som en väl preserverad femtioåring. OoB 1932, s. 116.
β) med avs. på matvaror, frukt o. d.: konservera (se d. o. 2 slutet); numera företrädesvis dels med avs. på ägg, dels i fråga om torkning av grönsaker. Preserveradt kött. Ramsten 64 (1866). Färska och preserverade Ägg. Norrskensfl. 1927, nr 154, s. 7. SvUppslB 15: 926 (1933; i fråga om grönsaker).
γ) (†) med avs. på trävirke: behandla så att det skyddas mot röta o. d., konservera. Träet torkas med varm luft och preserveras .. genom röks utveckling i en retort. TT 1873, s. 83.
b) (†) i annan anv. (Han bör icke ännu visa sig i Åbo) om han vill preservera sin nedra ända för klackars intryck. Kellgren (SVS) 6: 64 (1776). (Nils Posse, som vore passande till kansler i Åbo) är ej mycket lärd, men redlig och välmenade, .. och kan præserveras ifr. Herr Secr. Br(andell)s influence. Porthan BrCalonius 5 (1791). — särsk. i uttr. preservera ngt vid makt, vidmakthålla ngt. H: Kong: Mtz: och Rikzens högnödige tarff, huilken vthan Penninge Hielp .. icke kunne vppeholles och widh macht præserveres. RARP 1: 162 (1632).
2) (†) förbehålla sig (ngt); jfr BEVARA, v.1 10 j. Hennes M:tt (drottning Kristina) hade .. præserverat och sig på all händelse förwarat, att (osv.). Stiernman Riksd. 1373 (1660).
3) (†) i uttr. preservera sig ngt, göra anspråk på ngt? (Den danske konungen) Hafver præserverat sig dominium maris Balthici. RP 2: 68 (1631).
Avledn.: PRESERVANTZIER, sbst. pl. [efter ett (icke anträffat) nylat. præservantia, n. pl. av senlat. præservans, p. pr. av præservare] (†) till 1 a α: skyddsmedel; jfr preservativ II a. Rökiande, Twettande och Wälluchtande Preserwantzier (mot pest). L. Paulinus Gothus Pest. 97 b (1623). —
PRESERVATION, r. l. f. (pre- 1769—1891. præ- 1642—1716) [jfr t. präservation, eng. preservation, fr. préservation; av mlat. præservatio (gen. -ōnis)] (†) till 1: skyddande, bevarande. Præservation, (dvs.) förwahr. Swedberg Schibb. 291 (1716); jfr förvar 3, 4. Preservation .. (dvs.) förvaring. WoJ (1891); jfr förvaring 5, 6. särsk. konkretare: medel att förebygga sjukdom; jfr preservera 1 a α. Huru åderslagh brwkas skal til præservation (mot sjukdom). Palmchron SundhSp. 311 (1642). —
PRESERVATIV, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content