publicerad: 1957
RESERVERA res1ærve4ra l. re1-, l. -är- l. -er-, i Sveal. äv. -e3ra2 (resärrvèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RESERVANT, RESERVATION.
Ordformer
(-servera (-ue-) 1527 osv. -severa 1642)
Etymologi
[jfr t. reservieren, eng. reserve, fr. réserver; av lat. reservare, bevara, förbehålla, av re- (se RE-) o. servare, bevara, rädda (se OBSERVERA). — Jfr KONSERVERA, PRESERVERA, RESERV, RESERVAGE, RESERVAT, RESERVET, RESERVOAR]
1) (†) bevara (ngt); förvara (ngt), lägga (ngt) i förvar. G1R 4: 124 (1527). (Fisken) Smärlingh .. reseveras hoos några i besynnerlighe Dammer för en raritet. Palmchron SundhSp. 110 (1642). H:r Rector Magnif. upwijste .. dett som han sammanskrifwit till examen, wiliandes att dett skulle in archivo Consist. reserveras. ConsAcAboP 7: 344 (1693).
2) (i förväg) undantaga l. lägga undan l. spara l. förvara (ngt åt sig l. annan, särsk. för kommande behov l. för senare användning l. för ett speciellt ändamål o. d.); lägga beslag på (ngt) för att (senare l. vid ett lämpligt l. visst tillfälle o. d.) ställa det till ngns disposition; förbehålla (se d. o. 2); (göra i ordning o.) ha l. hålla (ngt) i reserv; ofta övergående i bet.: lagra (ngt) för användning i nödfall l. för framtida behov o. d.; äv. bildl.; äv. i p. pf. i adjektivisk anv. (jfr 9); numera vanl. med prep.-uttr. (oftast inlett av för), i sht förr äv. med indirekt obj. Vill du reservera kvällen för en diskussion om saken? Icke häller specificeres .. (i urkunden) ett delictum eller någhen missgierningh .. hwilkens ransakningh skulle wara Konungen reserverat och förbehållin. RA II. 2: 277 (1617). 1. qvarters mått säd .. som reserveras til planterande. Stridsberg Åkerbr. 78 (1727). För ej länge sedan var hela vestra hälften af nuv. Syd-Dakota reserverad åt dakotastammarna. NF 20: 376 (1896). Det största rummet hade överstinnan .. reserverat till sin salong. Krusenstjerna Fatt. 3: 10 (1937). I barnhem och uppfostringsanstalter borde vissa timmar på schemat .. vara reserverade för kroppsarbete. ÅbSvUndH 56—57: 193 (1939). Örtengren LUByggn. 107 (1951). — särsk.
a) med avs. på (sitt)plats (vid offentlig föreställning o. d.): (på förhand) undantaga l. ”vika” (för sig själv l. annan), markera ss. upptagen (o. endast avsedd för viss bestämd person l. för person med särskild företrädesrätt o. d.); äv. med avs. på hotellrum o. d., ofta övergående i bet.: (på förhand) beställa. Salens tre första bänkar äro reserverade för honoratiores. Schulthess (1885). Du bär mig uppför den breda trappan till den för mig reserverade utmärkta sviten. Johnson Slutsp. 196 (1937).
b) med avs. på pänningmedel o. d.: undanlägga l. spara för användning vid senare tillfälle l. i nödfall o. d.; placera ss. reserv (se d. o. 2 a); äv. övergående i bet.: fondera. Stiernman Riksd. 1223 (1654). Jag reserverade en gång för min egen tilltänkta bosättning ett litet kapital. Idun 1888, s. 61. Reservering av vinst för säkerställande av bolagets verksamhet. Hernberg Rättsh. 367 (1922).
c) (om förh. inom romersk-katolska o. anglikanska kyrkorna) med avs. på konsekrerat bröd (o. vin) för nattvarden: undantaga l. bevara för ngt visst ändamål (t. ex. för att användas, då nattvarden ges åt sjuka l. döende); särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. Det reserverade sakramentet. SvTeolKv. 1937, s. 293. I kyrkan skulle alltid sakramentet finnas ”reserverat”, och därifrån skulle det högtidligen föras till de sjuka, som önskade nattvarden. SvKyrkH 2: 712 (1941).
3) [eg. specialanv. av 2] textil. vid tygfärgning undantaga (ett parti som skall förbli ofärgat) o. preparera det med ett skyddande ämne (varigm partiet i fråga hindras från att ta färg); jfr RESERVAGE. Denna blandning (för sjalar, som skola färgas) lägges med pensel på de ställen som skola reserveras. Pasch ÅrsbVetA 1841, s. 29. Fett, hartser och vissa plaster (ha) använts speciellt vid tryckning av sidentyger varvid efter utfärgning de reserverade partierna bilda vitt mönster på färgad botten. Råvaror 1074 (1949).
4) (†) i utvidgad anv. av 2, refl. (jfr 8), i uttr· reservera sig till ngt, dra sig tillbaka l. ta sin tillflykt till ngt. (Jag har) ännu ingen väg funnit .. till någon charge för mig. Reserverar meig alltså till mitt sidsta refugium, litandes på dän goda förtrogenheten till min käre farkär, att efter denna herredagens slut bege meig hem till min käre farkär. Ekeblad Bref 1: 344 (1654; rättat efter hskr.).
5) (†) med indirekt (refl.) obj., = FÖRBEHÅLLA 3, 4. NAv. 9/1 1657, nr 1, s. 4. (Den danske konungens) gamla prætensioner (blevo) honom ljkafult reserverade. Spegel Dagb. 156 (1680). Hr Gyllensvan .. (föreslog), at Riksens Ständer til at förena sig öfver lagens mening ville sammanträda in pleno plenorum, kunnandes de såsom magtägande .. reservera sig visse eller alle tjensters bortgifvande under riksdagarne. 2RARP 21: 129 (1761).
6) (†) fordra (ngt), kräva; äv. med indirekt refl. obj. RARP 15: 43 (1686). Men det reserverar jag, at meriten bör vara endaste ögnamärcket i Placerings-Deputation. 2RARP 2: 333 (1723). Därs. 6: 225 (1731). Weste (1807).
7) [specialanv. av 6] (†) i uttr. reservera ngt till protokollet, kräva upptagande av ngt (som innebär avvikande mening) i protokollet, reservationsvis anföra ngt till protokollet; jfr 8 a α. Hr Adlerbeth reserverade til Protocollet at .. han efter sitt samvete ej annat kan än bifalla Camar-Œconomie-Deputationens mening. 2RARP 11: 134 (1739). Fersen reserverade sin mening till protokollet. Odhner G3 1: 568 (1885).
8) refl. (jfr 4).
a) inlägga l. avge gensaga l. reservation (se d. o. 4); anmäla avvikande mening; stundom övergående i bet.: förklara sig missnöjd, avge protest, protestera; särsk. vid förhandlingar inom beslutande församling o. d.; ofta i uttr. reservera sig mot ngt. Reservera sig blankt, avge en blank reservation. Nordforss (1805). HT 1918, s. 193 (1809). Genom att reservera sig fritages ingen från att efterlefva beslutet; han har endast fått genom protokollet styrkt, att han ej gillat det. Aldén Medb. 2: 23 (1884). Rätt att reservera sig mot pluralitetens ståndpunkt. SvRiksd. I. 5: 115 (1934). särsk.
α) i uttr. reservera sig till (förr äv. uti) protokollet, reservera sig (mot ett beslut o. d.) o. kräva att reservationen införes i protokollet; jfr 7. VDAkt. 1706, nr 181 (: uthi). Almqvist, Hult och Stenhammar reserverade sig till protocollet. HH XXV. 2: 105 (1810). Svedelius Statsk. 1: 112 (1868).
β) (ngt vard., i sht polit.) i uttr. reservera sig för ngt (jfr b), anmäla reservation o. yrka på ngt. Två medlemmar av utskottet reserverade sig för avslag.
b) övergående i bet.: göra förbehåll l. inskränkning; yttra tvekan; särsk. i uttr. reservera sig för l. mot ngt. FCygnæus (1868) i Konstnärsbrev 1: 182. När Runeberg .. säger, att .. (de översatta legenderna) ”äro bearbetade efter Kosegarten”, så behöfde han ingalunda på detta sätt reservera sig för en viss frihet i återgifvandet. Söderhjelm Runebg 2: 166 (1906). För att icke alldeles drunkna i materialet har jag .. måst välja .. att gå till väga synnerligen summariskt, och jag får på förhand reservera mig mot en måhända för stark generalisering. KyrkohÅ 1925, s. 170.
9) [efter fr. réservé i motsv. anv.] i p. pf. i adjektivisk anv. (jfr 2), om person: som i tal l. uppträdande l. sätt o. d. icke visar l. röjer sina tankar l. avsikter l. känslor o. d., förbehållsam, sluten, försiktig, tillbakadragen, (förnämt) avvisande, tystlåten; äv. övergående i bet.: kylig, ”sval”; äv. om sinne(lag); äv. om handling l. uppträdande l. yttrande l. min o. d.: som röjer l. är ett utslag av sådan sinnesbeskaffenhet; äv. oeg. o. bildl.; jfr RESERVATION 5. Intaga l. iakttaga en reserverad hållning. Geijerstam Gråkallt 4 (1882). Ansigtets uttryck var godt men en smula reserveradt som det plägar vara hos vår allmoge. Benedictsson Eftersk. 82 (c. 1885). När jag smeker min katt .. så tycker jag mig i hans förfinade och reserverade min kunna läsa en ytterst diskret antydan om, att han känner obehag. Lindström Leksaksb. 83 (1931). Tonen var snuvigt reserverad. Siwertz Låg. 151 (1932). Det var, trots all vänlighet och omtänksamhet, något underligt reserverat i hans sätt. Hedberg Prins 356 (1936). — jfr ORESERVERAD. Anm. till 9. I samma bet. användes stundom äv. den franska p. pf.-formen reservé. 2NF (1915). SvUppslB (1935).
Spoiler title
Spoiler content