publicerad: 1955
PYSSLA pys3la2, v., förr äv. PUSSLA, v.2 -ade. vbalsbst. -AN (tillf., DN(A) 1927, nr 321, s. 13), -ANDE, -ERI (se avledn.); -ARE (se avledn.); jfr PYSSEL.
Ordformer
(pusl- 1605—1788. pussl- 1678—1909 (: pusslaren). pysl- 1749—1880 (: pysleri). pyssl- 1682 osv. pösl- 1833)
Etymologi
[sv. dial. pus(s)la, pyssla, syssla med småsaker, pyssla, samt pus(s)la, trolla; jfr dan. o. nor. pusle, pyssla, syssla, lt. pusselen, püsseln, pöseln, arbeta långsamt l. besvärligt, t. dial. posseln, bosseln, syssla; möjl. till samma germ. stam pus- som föreligger i PYS, sbst.2; i bet. 4 möjl. av ljudhärmande urspr.]
1) syssla smått med lättare arbete (t. ex. småsysslor, iordningställande l. uppordnande); ofta om självtaget arbete, fritidssysselsättning o. d. Gå och pyssla i hemmet. Han satt och pysslade med sina samlingar. Det är skönt att ha något att pyssla med på gamla dar. Erich .. war nidre i Såge Quarne(n) och gick å puslede. EnebyDomb. 15/2 1605. Ingrid .. (skulle) fortsätta sitt pysslande i spisen. Knorring Torp. 1: 185 (1843). Hon unnade sig aldrig någon vila, .. alltid pysslade hon med något. Moberg Utvandr. 451 (1949). — jfr SMÅ-PYSSLA. — särsk.
2) [eg. specialanv. av 1] i fråga om omvårdnad l. skötsel av ngn l. ngt.
a) intr.: sysselsätta sig med omvårdnad l. skötsel av ngn, stundom äv. av ngt; vanl. i uttr. pyssla med ngn resp. ngt (jfr 1, 3), syssla ömt l. försiktigt o. d. med ngn resp. ngt; särsk. med avs. på en sjuk: vårda l. sköta om ngn. Han pysslar jämt med sin klena mage. Thet var mit nöje med then hierteungen (dvs. barnet) pyssla. Kolmodin QvSp. 1: 320 (1732). Så dumt att pyssla och jollra med en gubbe, när ens eget lilla barn är i fara. Krusenstjerna Pahlen 2: 245 (1930).
b) (tillf.) tr., i uttr. pyssla ngn kry, gm omsorgsfull vård o. d. göra ngn kry. Beskow Greta 33 (1901).
3) (numera bl. tillf.) i utvidgad anv. av 1.
a) intr.: (i hemlighet) smussla (med ngt); kuckla (med ngt); förr äv.: lätt smeka l. ta i ngn. Han smekra medh migh länge och pusla, / Til thes han migh på baran kropp musla. Chronander Bel. C 7 a (1649). Hemma där pysslar hans (dvs. jägarens) käringkropp / med hvitt i hans kaffecikoriakopp, / så dricker'n, så dör han af kaffecikoria. Fröding NyttGam. 64 (1897).
b) (†) tr., i uttr. pyssla ngt i ngt, smussla l. smyga in l. ned ngt i ngt. När såsom min Quinna kommer in, / Puslar hon en Brynost i wåtsäcken tin. Chronander Surge E 8 a (1647).
4) [jfr dan. o. nor. pusle i motsv. anv.] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) röra sig o. d. med ett svagt ljud, höras svagt l. dämpat. Om Astrildz tycken, hur' des kärleekspustar pyssla, / Om Fröija ählas, är väl blott än sinne-syssla / Aff hedendomen ärffd. Wexionius Vitt. 386 (1682). Fraset från papperet viskade och pysslade .. som ett levande väsen. Aronson Medalj. 49 (1935).
Särsk. förb.: PYSSLA OM10 4. till 2: sköta l. vårda (ngn l. ngt) omsorgsfullt l. ömt, sköta om; äv. refl. Han pysslade om sig på bästa sätt. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 2: 50 (1704). (Napoleon III reste till Vichy) för att pyssla om sina krämpor. Ödman VexlBild. 146 (1893). Det är en del av hundarna som behöver pysslas om. Edström Mossgrönt 131 (1950). jfr ompyssla. särsk. (†) i uttr. pyssla om ngn med kläder, (av omtänksamhet) bylta på ngn kläder. Nordforss (1805). —
PYSSLA UNDAN10 32. (numera knappast br.) till 3: smussla undan (ngt), dölja (ngt). Wetterbergh Altart. 12 (1848). Högberg Vred. 1: 6 (1906).
Avledn.: PYSSEL, se d. o. —
PYSSLARE, m.||ig.
PYSSLERI, n. (†) trolldom, trolleri; jfr pyssla 3 a. (På gården var det inte) fritt för hvarjehanda pysleri. Wigström Folkd. 1: 224 (1880). —
PYSSLIG, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content