SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1955  
RABARBARIN l. RABARBERIN, n.
Ordformer
(äv. rhabarb-. -arin 18271904. -erin 18341855)
Etymologi
[jfr eng. o. fr. rhabarbarin; av t. rhabarbarin, rhabarberin, till RABARBER]
(†) kem. rein. Berzelius Kemi 4: 181 (1827). Berlin Farm. 1: 536 (1849). Ekbohrn (1904).
Spoiler title