SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
RESISTOR resis3tor2, äv. 040, r.; best. -n; pl. -er res1istω4rer l. re1-.
Etymologi
[av eng. resistor; avledn. av resist (se RESISTERA)]
el.-tekn. konkret: motstånd (se d. o. 2 c). FörslElektrOrdl. (1931).
Spoiler title
Spoiler content