RHENVIN re3n~vi2n l. RENVIN re3n~vi2n, n.; best. -et; pl. -er.
Etymologi
[(efter t. rheinwein) av RHEN-o. VIN; jfr d. Rin-vin]
(vanl. vitt) vin från odlingar i trakter kring mellersta Rhen, i sht mellan Mainz o. Rüdesheim (Rheingau); jfr RHENSK-VIN.Atterbom Minn. 615(1819). Vid kräftorna och rhenvinet. Siwertz JoDr. 107(1928).
Ssgr: RHENVINS-GLAS.
1) glas avsett att dricka rhenvin ur; särsk. om remmare (se remmare, sbst.2).BoupptVäxjö 1843.Det traditionella rhenvinsglaset stammar .. från de bayerska och böhmiska skogsdistrikten. Eidem ÄGlasH 89(1912).
