SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1958  
RIBALD, m.; best. -en; pl. -ar (G1R 23: 435 (1552)) l. -er (äv. att hänföra till sg. ribalder, OPetri 1: 214 (1527), Broman Glys. 3: 354 (c. 1740)); l. RIBALDER, m.; pl. = (äv. att hänföra till sg. ribald, se ovan).
Ordformer
(rabald 16611739. raballer, pl. c. 16501690. rabell 1614. rebald 1632. reball 15521625. reballer, sg. 1622. ribald 15941739. ribalder, sg. 17121769. ribalder, pl. 1527c. 1730. riballer, pl. c. 16551682)
Etymologi
[fsv. ribbalde, y. fsv. äv. ribbalder, sv. dial. ribalder; jfr ä. d. ribalde, fnor. o. isl. ribbaldi, kringstrykande våldsman, rövare; av det ord som föreligger i mlt. ribalt, ribolt, mnl. ribaut, ribout m. m., meng. o. eng. ribald, ä. fr. ribaud, ribaut, ribault m. m. (fr. ribaud), prov. ribaut, it. ribaldo, rubaldo, span. ribaldo, mlat. ribaldus, rubaldus; av ffr. ribaud, utsvävande, liderlig sälle, elak person, bov, landstrykare, till riber, föra ett utsvävande liv, av fht. rīban, gnida, riva, ha samlag med (se RIVA, v.2); jfr mht. rībe, f., sköka. — Jfr REBALLERA, RIBAD]
(†)
1) (kringvandrande) tiggare l. skojare l. bedragare; odåga, lätting; landstrykare; äv. (med förbleknad innebörd): sälle, rackare o. d. (äv. i utvidgad anv., om djur). Thet misbruk som en hoop ribalder och ståtare göra. OPetri 1: 214 (1527; om religiösa svärmare); jfr 2. En Ribald eller omwräkiare (går) vthur thet ena Huset i thet andra. Schroderus Hoflefw. 156 (1629). Tuppen syntes väl söka fördrifva och hindra thessa öfverdådiga ribalder (dvs. andrakarna). Broman Glys. 3: 354 (c. 1740). Ihre (1769).
2) [eg. specialanv. av 1] skolyngling l. student som strök omkring (under förevändning att samla understöd till fortsatta studier) l. olovligen meddelade undervisning; jfr DRIFTE-DJÄKNE. (I Jönköping) holles fögo scholestuffu, utan nogra utaff borgere barn gåå ther till schola och reballar, the som mest gå och kiöpa skin tilhopa i bygdenne. G1R 23: 435 (1552). Skalckar och Ribalder som på Landzbygdenne vnder diekna nampn gå effter almoso. LPetri KO 84 a (1571). Samuel Olaj kallar sig Magist[er], ähr een Rebald, Läfjare (osv.). Hall KultInt. 46 (i handl. fr. 1632). Inga Riballer .. skole lidne warda i städer och åå landet. KOF II. 2: 361 (c. 1655). Raballer, som hindra Studierne och ära androm till beswär, och tala .. skamlöst, illa, oförståndigt och oförswarl. om publique Scholar och dess Betiänte. ÅbSvUndH 58: 100 (1690).
Avledn.: RIBALDERI, n. [jfr sv. dial. ribalderi, skälmstycke m. m., samt mnl. ribauderie, oanständigt uppträdande, kringdrivande, eng. ribaldry, liderlighet, pöbel, fr. ribauderie, liderlighet, it. o. span. ribalderia, skurkstreck o. d.] (†) till 1: (ngns) kringdrivande l. leverne ss. skojare l. bedragare l. landstrykare o. d.; särsk. om driftedjäknes kringdrivande (jfr ribald 2); äv. allmännare: gyckel, narrspel; oanständighet. Dieknana .. skole förvaras, at the icke föra lögn och drafvels tidhende i bland folkit, ey heller bedrifve theras ribalderi. RA I. 1: 119 (1529). Huru Guds heliga Ord af de gudförgätna Catholiska Klerker, under et syndigt apespel, ribalderi och vidskepelse, skändeligen missbrukades. Lenæus Delsbo 90 (1736, 1764). Ribalderi .. (dvs.) oanständighet. SKL (1848).
Spoiler title