[av fr. ridiculiser, avledn. av ridicule (se RIDIKYL, adj.)]
(numera bl. mera tillf., ngt ålderdomligt) förlöjliga l. göra narr av (ngn l. ngt); låta (ngn l. ngt) framstå ss. löjlig(t). HSH 16: 294(1769). Pjesen är full af kvickhet och infall och ridikyliserar alla slags ridikyler. Silfverstolpe Mem. 1: 248 (1800). Det ridikuliserar mitt parti med öfversten! .. att jag gifter mig med fadren, när min bror gifter sig med dottern, det är löjligt. Hedberg Ungdom 97(1869). Holmberg Leopold 1: 145(1953).
