SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1963  
SAKRISTIA sak3risti2a l. sa3k-, l. 30~20 (sàkristi´a Dalin), förr äv. SAKERSTIA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Swedberg Amer. 113 (i handl. fr. 1714) osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. -stie l. -sti, se nedan); förr äv. SAKRISTIE l. SAKERSTIE, r. l. f.; best. -en; pl. -er (äv. att hänföra till sg. -sti l. -stia, se nedan), möjl. äv. -ar (se nedan); förr äv. SAKRISTI l. SAKERSTI, r. l. f. (KyrkohÅ 1916, s. 257 (1626), Weste FörslSAOB (c. 1815)) l. n. (VgFmT III. 3—4: Bil. 2, s. 38 (1583), Broman Glys. 2: 9 (c. 1730)); best. -en l. -n resp. -et; pl. -er (äv. att hänföra till sg. -stia l. -stie, KOF II. 2: 397 (c. 1655: Sacersstijger), Weste FörslSAOB (c. 1815)) l. -ar (möjl. dock att hänföra till sg. -stie, AOxenstierna Bref 4: 420 (1647: Sacrestigarne, pl. best.)), ss. n. äv. = (VgFmT III. 3—4: Bil. 2, s. 38 (1583)).
Ordformer
(sacar- 15411649. sachar- 1529. sacher- 1551. sachre- c. 1655. sachri- 1658 (: Sachristigemuren, sg. best.)1760. sacker- 15851745. sager- c. 1630. saker- (sac-) 15271915. sakir- 16561659. sakra- (sac-) 15831730. sakre- (sac-) c. 16001684. sakri- (sac-) 1538 osv. sakro- (sac-) 16521678. schaker- 1676 (: schakerstia dören, sg. best.). säker- 1544. -steegh 1588. -steen, sg. best. c. 1600. -stega 1712. -steget, sg. best. c. 1675. -steie 1590. -stey 1686. -sti (-stii) 1626c. 1815. -sti- i ssgr 1685 (: sackerstidören, sg. best.) osv. -stia (-i(i)ja, -ijia) c. 1580 osv. -stidhnn, sg. best. 1540. -stie 15411587, 1776. -stie- (-stije-) i ssgr 1594 (: Sakerstije stolen, sg. best.) osv. -stien (-stijen), sg. best. 15271720. -stier (-stjer), pl. 16751798. -stig 1583. -stig- i ssg 1755 (: Sacristigstämma). -stiga (-ijga) 15931900. -stigar, pl. 1647 (: Sacrestigarne, pl. best.). -stige c. 1619. -stige- i ssgr 1658 (: Sachristigemuren, sg. best.)1729 (: sacristige dörren, sg. best.). -stigen, sg. best. 15291741. -stiget, sg. best. c. 1696c. 1730. -stijet, sg. best. c. 1660. -stijger, pl. c. 1655. -stijges- i ssg 1694 (: Sacrastijges Folck). -stijgz- i ssg 1655 (: sakerstijgz boordet, sg. best.). -stijs- i ssg 1597 (: sacristijs nyklenn, sg. best.). -stiya 1538. -stiye 1544. -stya 16721760. -stye- i ssg 1672 (: Sakrestye dören, sg. best.). -stygen, sg. best. 1665. -styn, sg. best. 1649)
Etymologi
[fsv. sakristia, sacerstia, sakerstige, saakerstyge m. fl. former, f., sakristi, n.; jfr d. sakristi, n., mlt. sacristīe, f., mnl. o. holl. sacristie, f., mht. sacristī(g)e, sacristī, f. (t. sakristei), eng. sacristy, ffr. sacrestie (fr. sacristie); av mlat. sacristia, sacristiga, till sacrista (se SAKRIST). — Jfr SAKERHUS, SAKRISTUGA]
1) (i en utbyggnad inrymt) rum l. sidorum i kyrka, utgörande förvaringsställe för liturgiska skrudar, kyrkokärl, kyrkliga böcker o. d. (o. tjänande ss. omklädningsrum för prästen (prästerna) i samband med tjänstgöring i kyrkan samt använt vid olika kyrkliga, i sht förr äv. vissa profana förrättningar l. sammankomster; jfr SAKRARIUM, SKRUD-HUS); i sht förr äv. om motsvarande rum i icke kristet tempel. G1R 4: 338 (1527). Then tid rådit .. i Schara församblede bleffue i sakerstigen j kirkenne komme ther twå bönder och begärede legde för twå wtaff Jöneköpinx borgare. Därs. 6: 163 (1529). Hes. 44: 19 (Bib. 1541; i judiskt tempel). Prästerskapet (skall) .. hafwa macht til at hålla Sochnestämmor .. uti sine Sochnestugur och Sacrestier. Schmedeman Just. 678 (1675). I min barndom woro satt små altare icke allenast in i choret, utan och in uti sakerstiget. Broman Glys. 2: 9 (c. 1730). (De som dömts för lägersmål) måga .. icke niuta Församlingens gemenskap, innan de först uti Sacristian .. undergådt enskylt Skrift och Aflösning. PH 3: 1802 (1741). Att Sakristian opåtaldt nyttjas till Börs eller Klubb, war något som jag ännu alldrig hade sett eller föreställt mig. VexiöBl. 1816, nr 1, s. 3. I .. (större medeltida) kyrkor hade sakristian icke sällan två våningar. Hildebrand Medelt. 3: 384 (1900). I den typiska svenska landskyrkan är sakristian inrymd i en särskild utbyggnad på kyrkans n(orra) sida invid koret. BonnierKL 10: 32 (1927). I större kyrkor, t. ex. i Rom och Florens, finnas flera sakristior, avsedda för olika slag av kyrkliga förrättningar och sammankomster. 2SvUppslB 25: 66 (1953). — särsk.
a) i ordspråksliknande talesätt l. stående jämförelser. De hviska i sakristian, så att det höres öfver hela kyrkan. Granlund Ordspr. (c. 1880). Hon passar som en so i en sakristia. Spong Österg. 76 (1926); jfr STIA.
b) (numera bl. tillf.) bildl.; jfr HELGEDOM 4 slutet. Them, som stadde äre vthi Iungfru ståndet, hedren lijka såsom Christo helgade: Kyske Änkior wörden såsom Christi Sacristia. Schroderus Os. 1: 77 (1635). Om Agget, och huru det .. (i Sv. på 1400-talet) giorde sig Sakerstier i sielfwe de Andeliges bröst. Dalin Arg. 2: 311 (1734, 1754). Vi logerade oss längre in (innanför matsalen på Hamburger Börs) i en hvälfvd mörk Bacchi Sacristia, der beklämningen sjelf tycktes bo. Törneros (SVS) 1: 175 (1824).
2) [efter motsv. anv. i fr., där ordet är eufemism för sacre-dieu (eg.: helige Gud), sacré nom de Dieu (eg.: Guds heliga namn) o. d.] (†) i interjektionell anv., ss. svordom uttryckande bestörtning l. förvåning l. förargelse o. d.; jfr SAPRISTI. Å fan! ... Sacristie! Der kommer Sterbhus-Kammereraren. Kexél 1: 56 (1776). Leopold 1: 510 (1793, 1814: Sakristia!).
Ssgr (till 1): A: SAKRISTI-BORD. (-sti- 1751 osv. -stis- 1655) bord i sakristia. BtÅboH I. 11—12: 13 (1655: sakerstijgz boordet). Ekholm Odal 82 (1930).
-BYGGNAD. utbyggnad till kyrka, innehållande sakristia. BtRiksdP 1899, 8Hufvudtit. s. 263.
-DÖRR. (-sti- c. 1585 osv. -stia- 1676. -stie- c. 1600 osv.) dörr (som utifrån l. från det inre av en kyrka leder in) till sakristia. Brahe Kr. 34 (c. 1585; om ytterdörr). Lagerlöf BarnM 115 (1930; om innerdörr).
-FÖNSTER. fönster i sakristia. Murenius AV 193 (1649: sacrifönstret; felaktigt för sacristifönstret).
-GAVEL. om gavel på sakristia som utgör utbyggnad till en kyrka. Murenius AV 193 (1649).
-GOLV. (-stie- 1915 osv.) Hembygden(Hfors) 1915, s. 111.
-GRAV, r. l. f. grav under golvet i sakristia. BL 14: 86 (1847).
-HUS. (†) = -byggnad. VDAkt. 1790, nr 524. Brunius SkK 303 (1850).
-LÅS. lås till sakristidörr. Murenius AV 170 (1648).
-MUR. (-sti- 1917 osv. -stie- c. 1645 osv.) murad (ytter)vägg i sakristia. JBureus (c. 1645) i 3SAH 23: 248. —
-NYCKEL. (-sti- 1900 osv. -stis- 1597) jfr -lås. BtÅboH I. 1: 51 (1597).
-PORTAL. portal (se d. o. 1) till sakristia (särsk. mellan kyrkorummet o. sakristian). Ekholm SvL 22 (1926).
-SKÅP. skåp i sakristia till förvaring av liturgiska skrudar l. kyrkokärl o. d. Murenius AV 458 (1660).
-STOL. (-stie- 1594 osv.) jfr -bord. InventSäby 1594.
-STÄMMA, r. l. f. (†) sockenstämma hållen i sakristia. VDAkt. 1755, nr 310 (: Sacristig stämma).
-TRAPPA, r. l. f. trappa till sakristia (särsk. från kyrkorummet). Hagström Herdam. 1: 232 (1897).
-VALV. (-sti- 1649 osv. -stie- 1658 osv.) takvalv över sakristia. Murenius AV 193 (1649).
-VIND, r. l. m. vind(sutrymme) över sakristia. GotlArk. 1931, s. 26.
-VÄGG. (-sti- 1751 osv. -stie- 1664 osv.) jfr -mur. Schück VittA 2: 371 (i handl. fr. 1664).
B (†): SAKRISTIA-DÖRR, se A.
C (numera bl. mera tillf.): SAKRISTIE-DÖRR, -GOLV, -MUR, se A.
-PROTOKOLL. (†) om protokoll över sockenstämmas l. kyrkoråds sammanträde i sakristia. VDAkt. 1680, nr 57 (: Sacristige Protocoll).
-STOL, -VALV, -VÄGG, se A.
D (†): SAKRISTIES-FOLK. i pl., om man o. kvinna som i sakristia (ämna) göra skriftermål o. få avlösning för lägersmål; jfr folk 6 a. När dhz. ringdes 2. gången gick iag i Kyrckian effter min Förmans ordres absolverade 2ne Sacrastijges Folck et sic post p(er)actam absolutionem klagade iag för H. Probsten. VDAkt. 1694, nr 107.
E (†): SAKRISTIS-BORD, -NYCKEL, se A.
Spoiler title
Spoiler content