SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1965  
SARI sa4ri, r.; best. -n; pl. -s.
Etymologi
[jfr t. sari, eng. sari, saree; av hindi sāṛhī, sāṛī, av sanskr. ṡāṭī, tygremsa, tygstycke]
indiskt kvinnoplagg bestående av ett skynke som viras kring kroppen; äv. om långsjal. Gripenberg Powell SällHemv. 172 (1930). I röda och blå saris vandrade hindukvinnor på bara fötter över gångarnas marmorplattor. Sparre HetKust. 130 (1934). Flätans längd och svarta glans, höftens behag och ögats djup, sarins frestande fall. Lundkvist Spegel 44 (1953). 2SvUppslB (1953; äv. om långsjal). Små späda orientaliska damer i kimono, saris och saronger. VeckoJ 1957, nr 3, s. 14.
Spoiler title