SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1965  
SCIENS l. SCIENCE (schiángs Andersson (1845, 1857); siangs Gynther ConvHlex. (1848); siángs Ekbohrn), r. l. f.; pl. -er (Linné Bref I. 1: 24 (1741: sciencer), SP).
Ordformer
(science 17161904. sciens 1837)
Etymologi
[liksom t. scienz o. eng. science av fr. science, av lat. scientia (se SCIENTIA). — Jfr SCIENTISM]
(†) vetenskap(sgren) l. kunskap(sgren); särsk. om naturvetenskap. Swedberg Schibb. 297 (1716). (I skolorna) tracteras .. allenast latinska språket och elementa, .. men wid Academierne helt annat, nemligen sciencer; kan altså ingen säga förut, om ei en Diäckne, som warit trög wid scholen uti elementis, torde blifwa den störste Mechanicus Physicus etc. Linné Bref I. 1: 15 (1744). En Yngling .. åstundar .. blifwa antagen i et hederligt Hus, för at .. informera Barn uti Franskan, Latin, Geographien och Historien, i hwilka Sciencer han äger fullkomlig insigt, jämte någon uti Mathematik, Engelska, Tyska och Räknekonsten. SP 1792, nr 172, s. 4. Det kan icke undfalla oss .. att den theologiska sciens, med hwilken apologetiken .. (gm uppställandet av en viss sats) kommer i någon beröring, är dogmatiken. Reuterdahl InlTheol. 81 (1837). Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content