SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1975  
SKÄLSK ʃäl4sk, adj. -are.
Ordformer
(skällsk 1963)
Etymologi
[till SKÄLLA, v.3]
(i sht i vissa trakter) om hund: benägen att skälla; jfr SKÄLLIG. Sundman Sök. 25 (1963).
Spoiler title
Spoiler content