SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1971  
SKISSA skis3a2, äv. (numera föga br.) SKIZZA skis3a2, äv. skit3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(skiss- 1905 osv. skizz- 18661903)
Etymologi
[till SKISS, delvis möjl. äv. elliptiskt för SKISSERA]
1) (i vard. fackspr.) motsv. SKISS 1, med avs. på existerande person l. sak o. d. som önskas avbildad: avbilda i l. ss. skiss; äv. med avs. på ngt bl. planerat l. tillämnat l. (detalj i) bild o. d. (äv. i uttr. skissa på): utföra l. göra i l. ss. skiss, utarbeta l. göra skiss till; äv. abs.: göra skiss(er); jfr SKISSERA 1. Skissa (ngt) i blyerts, tusch, olja. SD(L) 1903, nr 137, s. 1. (Milles) uppmanar gärna sina elever .. att skissa. DN 28/10 1923, Bil. s. 1. Konstnären skissar landskap i Skanör. Kjellin Rydberg 127 (1925). Det tekniskt och stilistiskt nya ligger i att dessa teckningar (dvs. vissa illustrationer) äro samtidigt spontant skissade direkt på papperet och dekorativt stiliserade. Svensson (o. Ahlenius) SvBok. 61 (1943). Jag älskar cirkus och hästar .., undslipper det fröken Henning, medan kamraten som går på målarskola tar fram papper och börjar skissa häströrelserna. SvD 4/4 1943, Söndagsbil. s. 1. (Tecknaren) börjar .. skissa litet försiktigt på illustrationen. Fogelström Vakna 124 (1949). särsk.
a) motsv. SKISS 1 a, i fråga om skissning vid arbete med karta l. kartliknande framställning; jfr SKISSERA 1 a. Wulff GrönlDagb. 278 (1917). En del .. vägsvängar och -dragningar .. förefaller skissade något på fri hand (på kartan). SvGeogrÅb. 1968, s. 80.
b) motsv. SKISS 1 b, i fråga om skissning vid arbete med konstruktion o. d.; jfr SKISSERA 1 b. UNT 1938, nr 96, s. 3. TT 1965, s. 1019.
c) (i vitter stil, tillf.) i utvidgad anv.: på skissmaner skriva (bokstav). (Läkaren) lägger .. bort cigaretten en stund och när han har skizzat nästa bokstaf .., så har den naturligtvis slocknat. Stenfelt Skepp. 167 (1903).
2) motsv. SKISS 2, i fråga om skildring l. framställning av ngt i stora drag: skissera; i den särsk. förb. SKISSA UPP.
3) motsv. SKISS 2 slutet.
a) i fråga om skildring av ngt i skönlitterär(a) skiss(er); i avledn. SKISSARE.
b) (i Finl.) berätta lögnaktiga l. orimliga historier. De dagar, utrikesposten anländer (till Helsingfors), äro verkliga helgedagar; då springs, frågas, berättas, skizzas. SöndN 1866, nr 12, s. 1.
4) motsv. SKISS 3, i fråga om utarbetande av skiss till komposition; i den särsk. förb. SKISSA UPP.
Anm. Ett annat ord är sannol. det i rimlista hos Arvidi 65 (1651) utan angiven betydelse anförda skissa.
Särsk. förb.: SKISSA AV10 4. (i vard. fackspr.) till 1: avbilda (ngn l. ngt) i skiss. Sandblad RyFång. 13 (1915; med avs. på personer).
SKISSA IN10 4. (tillf.) till 1: skissande inrita l. inmåla o. d. (ngt ngnstädes). Lätta rynkor skissas in på pannan (vid skådespelarens sminkning). SvD(A) 1922, nr 8, s. 6.
SKISSA UPP10 4. jfr uppskissa.
1) (i vard. fackspr.) till 1; särsk. till 1 b, dels: göra upp en skiss över (ngt), dels: skissande göra l. dra upp (förslag till ngt). Han .. skissade upp några förslag, hur han tänkt sig disk- och fönsterskyltning med mera. Widegren ABChokl. 197 (1937). (De ha) fått lära sig att en accidens skall skissas upp, innan den sättes upp. Typografminn. 155 (1952).
2) (mera tillf.) till 2: skissera upp (se d. o. 2). Lätt lutad mot en pulpet skissade han upp storslagna planer på en atlantflyglinje. AB 1945, nr 347, s. 4.
3) (vard.) mus. till 3: göra upp skiss till (en komposition o. d.). ÖgD 1933, nr 234, s. 8.
Ssgr, se skiss ssgr.
Avledn.: SKISSARE, m.||ig. (numera bl. tillf.) till 3 a, om författare till (skön)litterär(a) skiss(er), skissör (se d. o. b). Om någon ärad läsare i dessa skizzer saknar teckningen af flera framstående personer och händelser från högskolan mellan åren 1840 och 1850, så bedja vi få upplysa, att skizzaren har ännu många ”minnen”, dem han .. en annan gång hoppas få publicera. Laurén Minn. Förord 3 (1877).
Spoiler title
Spoiler content