publicerad: 1971
SKISSERA skise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, äv. (numera föga br.) SKIZZERA skise4ra, äv. skitse4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, förr äv. ESKISSERA l. SKITSERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(eskiss- 1832—1867. esqviss- (-qu-) 1808—1819. skiss- 1854 osv. skits- 1889—1918. skizz- 1818—1926)
1) (i sht i fackspr.) motsv. SKISS 1: mer l. mindre hastigt l. vårdslöst o. i grova drag avbilda (ngn l. ngt i blyerts l. olja l. akvarell l. lera o. d.); avbilda (ngn l. ngt) i l. ss. skiss; äv.: göra l. utföra (tavla o. d.) i grova drag l. i sina grunddrag l. i l. ss. skiss, göra skiss(er) till (tavla o. d.); ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare: skissform; numera vanl. dels abs., dels i p. pf. o. p. pr. (i dessa anv. äv. mer l. mindre adjektiviskt: förenklad, summarisk, improviserad, resp.: skissig); jfr SKISSA 1. Tegnér FilosEstetSkr. 287 (1808). (De engelska landskapsmålarnas) hackiga eller genialt skizzerade färgläggning. Estlander KonstH 52 (1867). Det var en lust .. att se, hur .. (konstnären) målade. .. Inom få dagar var St. Nikolaus färdig .., St. Erasmus undermålad .. och St. Göran med draken skisserad i grofva streck. Cederschiöld Riehl 2: 77 (1878). (Utsikten upp mot de höga bergen erbjöd) en fängslande anblick, som i kommande tider ofta skall bli afmålad, skisserad och beskrifven. Dahlgren Stanley 2: 303 (1890). Det .. ofta muntert skizzerande manéret (hos genremålaren Laurén). FinBiogrHb. 1296 (1899). Att genom skissering återgifva totalintrycket af det sedda är en annan väg till ändamålet med skolans teckningsöfningar. PedT 1901, s. 165. På en benpjäs från kjökkenmöddingen vid Klintesö (finns) ett .. löst skisseradt rutmönster. AntT XIX. 2: 150 (1911). (Den unge konstnären) hade .. sin lilla akvarellåda framför sig på bordet och skizzerade. MinnSvLärov. 1: 191 (1926). Detaljmålningar, i vars raska skissering det rymmes djupa perspektiv. Hallström i 3SAH 42: 303 (1931). — jfr IN-SKISSERA. — särsk.
a) motsv. SKISS 1 a, i fråga om skissering vid arbete med karta l. kartliknande framställning; jfr SKISSA 1 a. De äldsta geometriska kartorna voro .. tämligen skisserade. SvGeogrÅb. 1929, s. 106.
b) motsv. SKISS 1 b, i fråga om skissering av ngt vid konstruktion o. d.; jfr SKISSA 1 b. Lagerström TypogrSkiss. 27 (1912). Tydligt är, att tiden för skisserandet och uppmätningen kan vara så knapp, att något onödigt arbete vid skisserandet eller måttagningen icke får förekomma. Smith ReglMaskinritn. 40 (1929).
2) motsv. SKISS 2: göra skiss(er) l. utkast till (ett litterärt arbete l. verk); ge l. göra l. teckna (ett litterärt porträtt o. d.) i summarisk l. flyktig form l. i stora drag l. i skissform; utom i fackspr. l. vitter stil numera företrädesvis dels: dra upp riktlinjerna för (ngt) l. planera (ngt) i sina huvuddrag, dels: summariskt l. flyktigt l. i stora drag beskriva l. skildra l. framställa l. presentera l. teckna o. d. (ngn l. ngt); ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare: summarisk l. flyktig l. i stora drag given översikt l. beskrivning l. skildring o. d.; äv. dels abs., dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels oeg. l. mer l. mindre bildl. VFPalmblad (1817) i 4GbgVSH XI. 4: 127 (: esquisserar; rättat efter hskr.). Jag har här (dvs. i Wien) fullbordat några i Italien skizzerade småsaker. Atterbom Minn. 548 (1819). Det gifver en försmak af oändligheten, att .. skizzera och konturera på fri hand. BEMalmström 7: 404 (1845). Jag (har) behof af att .. skizzera ett par vänner. Wingård Minn. 2: 56 (1846). (Han) skizzerade små porträtt af mera bekanta personligheter, som han träffat. Lundegård Stormf. 105 (1893). För min del har jag trott mig kunna sammanfatta .. (åtgärderna för att minska efterfrågan på kvinnlig huslig arbetskraft) i följande skissering: (osv.). Tenow Solidar 1: 25 (1905). Oron har många små hoppande lågor, oron skisserar ständigt alla smärtor. Siwertz JoDr. 385 (1928). I ett längre anförande klarlade Hans Wachtmeister ställningen och skisserade det program, vilket .. betecknades som konungens. SvRiksd. 4: 67 (1932).
3) mus. motsv. SKISS 3: göra skiss(er) l. utkast till (musikstycke); göra l. avfatta (musikstycke) i stora drag l. i sina grunddrag l. i skissform; äv. i utvidgad anv.: presentera (musikalisk passage l. musikaliskt tema o. d. för vidare bearbetning). Hr Alfvén lär ha skizzerat sin symfoni under en seglats i Stockholms skärgård. PT 1899, nr 102 A, s. 3. Med snabba konstnärsfingrar på pianot skisserar (Mendelssohn) en passage, ett tema, ett motiv hvars alla detaljer sedan ton för ton diskuteras. Solnedg. 3: 140 (1912).
Särsk. förb.: SKISSERA FRAM010 4. (mera tillf.)
1) till 1: bringa (bild o. d.) att framträda i stora drag l. i sina huvuddrag. Sköld Fichte 34 (1914; i bild).
1) (i sht i fackspr.) till 1: skisserande rita l. måla o. d. av (ngn l. ngt); äv.: skisserande rita l. måla o. d. upp (tavla l. detalj i karta o. d.). (På en tavla) hade .. (Pilo) blott hunnit skizzera upp figurerna, då döden ryckte penseln ur hans hand. Sirén Pilo 200 (1902). På ett nytt pappersark försökte han skissera upp den idealiskt fule byggmästarens drag. Blomberg Uvd. 37 (1917).
2) till 2: skisserande göra l. teckna (litterärt porträtt o. d.); utom i fackspr. l. vitter stil numera i sht dels: skisserande göra l. dra upp (förslag l. plan l. ideal o. d.), dels: skisserande skildra l. framställa l. framlägga l. teckna o. d. (ngn l. ngt); jfr skissa upp 2. Förbigångna öfverstar .. skizzera upp utkast till serier af ledare på tio, tolf stycken. Cavallin Kipling Kung 11 (1897). I nattmörkret skisserades hans dimmiga, oklara ideal upp. Janson Lögn. 44 (1912). Det är synd att inte Malmström kom att skissera upp flera dylika porträtt. Bergman i 3SAH 51: 114 (1940). (Agronomen) skisserar i nedanstående artikel upp landsbygdens aktuella problem. Form 1946, s. 90. Skissera upp sina planer. SvHandordb. (1966).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content