publicerad: 1979
SMETIG sme3tig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
1) motsv. SMET, sbst.2 II 1, o. SMETA, v. I 5: som har den konsistens som smet har l. som påminner om l. består av smet; som smetar (av sig), kladdig l. kletig l. klibbig. Schultze Ordb. 4605 (c. 1755). Bredvid (krämarna) .. håller en bakelseförsäljare till med högar af brun- och gulrandiga karameller, långa, smetiga gynnare. Levertin 23: 33 (1883). Konsistensen af smöret var under den tropiska värmen under sommaren i vissa fall temligen lös och smetig. TLandtm. 1897, s. 399. Sviskon och andra smetiga varor inlades aldrig, som numera, i .. snygga papperspåsar. Lundin StockhMinn. 1: 13 (1904). Chokladbitar .. vilkas vita smetiga kräm flöt omkring, då man bet i dem. Krusenstjerna Pahlen 1: 62 (1930). Innehåller vattnet kalcium- (och magnesium-)föreningar, så bilda nämligen dessa tillsammans med tvålen olöslig kalksåpa som faller ut i form av en smetig massa. HantvB I. 8. 2: 270 (1940). — särsk. (i sht i vissa kretsar l. i vitter stil) bildl.
a) om (färg på) tavla: som ger intryck av att vara smetig l. kännetecknas av rörig färgblandning l. rörighet l. suddighet i former l. konturer l. kludd o. d. Zoir målar ännu sämre än han skriver. Hans färg är rörig och smetig. NDA(A) 1934, nr 303, s. 16. Utställare av högst smetiga tavlor. Sjödin AspTält 37 (1959).
2) nedsmord l. nedsolkad l. nedsölad med ngt smetigt (i bet. 1), kladdig l. kletig; ofta: förorenad, smutsig. (Greve G.) såg aldrig med större förnöjelse på sina fingrar, än då han fått dem bra smetiga. Törneros (SVS) 1: 181 (1824). De smetiga dagböckerna, som i mång väntans timme varit föremål för ett sömnigt studium. UTroili (1847) hos Dahlgren 1Ransäter 102. Sotig och smetig blef man (vid laddning av gevär med krut). Ericson Fågelkås. 1: 152 (1906). Tjocka, smetiga sedelbuntar grävas fram ur knyten och slitna pungar. Rogberg Två 206 (1929). Tyget var smetigt av gatlort men han kunde inte hitta någon reva. Johnson DrömRosEld 286 (1949). Smetig om mun och fingrar. SvHandordb. (1966). — särsk. (i sht ngt vard.) i utvidgad anv., om yrke l. arbete o. d.: som gör yrkesutövare l. arbetare smetig l. smutsig. SD(L) 1905, nr 83, s. 2 (om målaryrket).
Avledn.: SMETIGHET, r. l. f. (numera bl. mera tillf.) till 1, 2: egenskapen l. förhållandet att vara smetig; stundom äv. konkret, om ngt smetigt. Dalin (1854). (Sv.) smetighet (t.) Schmierigkeit. Klint (1906). (Sv.) smetighet .. (t.) Klebrigkeit. Auerbach (1913). Vid blotta tanken på blod och smetighet fick hon kväljningar. Hedberg Häx. 328 (1950).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content