[jfr d. spargere, t. spargieren, nl. spargeeren; av lat. spargere, utsprida, utströ, rotbesläktat med mlt. sparken, spruta gnistor (se SPRAKA). — Jfr SPARGEMENT]
(†) utsprida (ngt, särsk. rykte); särsk. (opers.) i pass. närmande sig deponentiell anv.: ryktesvis förljudas, ryktas (se d. o. 2 a); äv. dels: ryktesvis uppskatta l. beräkna (ngt), dels i förb. med ack. med inf.: utsprida att (osv.), dels i uttr. spargera av ngt, byggande på rykten prata om ngt l. utsprida rykten om ngt. RP 3: 143(1633; i pass., om löst tal). Icke något må tillåtas, som .. kan lembna tillfälle till siukdomens spargerande. Stiernman Com. 3: 295(1664). Mann har .. spargerat aff några Tusend Rixdhaler som i .. skulle hafua hafft (på den förlista båten). HSH 28: 368(1670). Såsom han förnimmer, dhet någre skulle hafwa illa tahlt på honom .. så han dher igenom ähr otilbörligen blasmerat och uti elacht rychte kommen, att altsså dhen (: som sådant spergerat hafwer:) motte stånda till rette medh honom dherföre. HalmstDomb. 1: 52(1681). Förtretade .. (över att holländarna tagit sig in i hamnen i Cádiz) lade sig fransmännen därutanför och ”spargerade sig” vilja bombardera staden för spanjorerna. VFl. 1915, s. 110(cit. fr. 1693). D. 13 (juli) .. spargerades att Rijga war intagen af ryssarna. KKD 3: 148(1710). (Kalmar) regemente .. marcherade i 2 dagar och nätter i en starck kölld och blefuo om händer och föter förfrösta till en suma, som spergeradess till 5 000 man. Därs. 107(c. 1740). Dalin 710(1871). — jfr UT-SPARGERA.
SAOB
