SUPPLIERA sup1lie4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[av fr. supplier, av lat. supplicare (se SUPPLICERA)]
(numera föga br.) (ödmjukt) be l. begära (om ngt); äv. med prep.-bestämningen ersatt av att-sats. Pfeiffer (1837). Deremot skulle jag vilja suppliera att beloppet för åtföljande stämpelinlaga .. blefve i Ränteriet .. inbetalt. UrKorrCronholm 198 (1851). Det goda förhållande, hvari .. (Tidning för idrott) står till den svenska tidningspressen .. föranleder oss att med tillförsigt vänta ett gynsamt svar, när vi härmed hos våra hedervärde kolleger i landet suppliera om ett godhetsfullt omnämnande i deras resp. organ. TIdr. 1886, s. 1.
