SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1999  
SVEJS sväj4s, interj.
Etymologi
[sv. slang svejs; sannol. ombildning av l. rimordsbildning till HEJ, interj. o. sbst.1 (tidigare ofta upprepat hejs hejs); se Ideforss PrimInterj. 1: 295 (1928)]
(vard.) i uttr. hej svejs, ngn gg äv. sammanskrivet; ss. hälsningsord; jfr SVEJSAN. Hej svejs, grabbar och jänter! UNT 16 ⁄ 4 1931, s. 7. Hej, svejs i lingonskogen. One-Step. ModVisKupl. 66 (1932). Hejsvejs, hojtade Pippi och svängde sin stora hatt. Lindgren PippiLångstr. 51 (1945). Asklund BrödKlar. 187 (1962).
Spoiler title
Spoiler content