TABULERA tab1ule4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr eng. tabulate; ytterst av lat. tabulare, till tabula (se TAVLA). — Jfr TABULATOR]
1) (numera mindre br.) ta reda på (ett värde) med hjälp av tal i tabell (se d. o. 2 slutet). EkonT 1929, s. 204. Ur vattenståndsobservationer å .. (olika platser) kan man .. tabullera tidsdifferenser och amplituder i förhållande till Göteborg. SvGeogrÅb. 1948, s. 84.
2) (numera bl. om ä. förh.) med avs. på beräkning: utföra med hjälp av tabulator (se d. o. 2). IllSvOrdb. (1955). Frekvensfördelningen för pojkar och flickor .. för alla klasser tillsammans har tabulerats från hålkorten. VägGymn. 91 (1963).
3) i fråga om maskinskrivning l. ordbehandling: medelst nedtryckande av särskild tangent ställa in maskin med hjälp av tabulator (se d. o. 1). Skrivguide 28 (1966). När du tabulerar stannar inte skrivenheten vid högermarginalen, om du inte har ställt in ett tabulatorstopp där. IBM6750SkrivmAnvHb. 1: 17 (1986).
