SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2003  
TAZETT taset4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (Ahlich 15 (1722) osv.) ((†) -en Lundberg Träg. 129 (1754)).
Ordformer
(tacett (-s-) 17541958. tatzett 1735. tazett 1722 osv. tazette 1785, 1814)
Etymologi
[jfr d. tazet, t. tazette; av it. tazzetta, liten kopp, tazett; dimin.-bildning till tazza, kopp (se TASS, sbst.2); växten är namngiven efter bikronans form]
(individ av) den till familjen amaryllisväxter hörande arten Narcissus tazetta Lin.; jfr JONKVILL 1. Ahlich 15 (1722). De präktigaste tacetter växa här (i Frankrike) vildt på åker och ängar. Bergman VSmSkr. 145 (1825). Tazetten .. upptäcktes år 1565 af Clusius å Gibraltar klippor. PT 1898, nr 290 A, s. 3. Tazett .. är enklast att driva upp i en skål med marmorkross, småsten eller glaskulor. DN 7 ⁄ 11 1999, Bostad s. 16.
Ssg: TAZETT-LÖK. jfr lök 2. SAOL (1950).
Spoiler title
Spoiler content