SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TUNISISK tɯni4sisk, förr äv. TUNESISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(tunesisk 18061941. tunisisk 1935 osv.)
Etymologi
[jfr t. tunesisch; till stads- l. landsnamnet TUNIS l. landsnamnet TUNISIEN]
som tillhör l. förekommer i l. härstammar från Tunisien l. som på annat sätt hänför sig till l. kännetecknar Tunisien l. tunisierna. Tunisiskt vin. Gravander Buffon 1: 124 (1806). Matchen sändes direkt i tunisisk TV. GbgP 3 ⁄ 1 2004, s. 36.
Avledn.: TUNISISKA, f. tunisisk kvinna. Björkman (1889).
Spoiler title
Spoiler content