SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UKRAINSK ukraj4nsk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(okrainska, pl. 1713. ukrainsk (-aj-) 1902 osv. ukränisk 1807. ukränsk 17141845)
Etymologi
[avledn. av UKRAINA (se UKRAINARE)]
som härrör från l. hör till l. har avseende på Ukraina l. ukrainare l. ukrainares kultur l. språk o. d.; jfr RUTENSK. Okrainska cossaker. KKD 8: 275 (1713). Hrusjevskyj .. ukrainsk historiker och statsman. 2NF 36: 478 (1924). David Shumuk, som tidigare tillbringat 28 år i fängelse .. i Sovjet för ”ukrajnsk nationalism”. SmålP 29/12 1972, s. 8. Den ukrainska centralregeringen beslöt i går att stärka skyddet av viktiga byggnader i Krims huvudstad Simferopol. GbgP 13/9 1994, s. 28.
Avledn.: UKRAINSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) ukrainsk kvinna; jfr RUTENSKA 1. Weste (1807). (Han) får nog sin käresta till slut, vare sig hon är ukrainska eller finska, ryska eller norska. GbgP 30/11 2004, s. 63.
2) om det (östslaviska) språk som talas av ukrainare (o. som är officiellt språk i Ukraina); jfr RUTENSKA 2. Att ukrajnska var ett självständigt språk och icke bara en rysk dialekt. Steffen Krig 1: 226 (1914). Sveriges Radio .. har börjat säga ”Ock-ra-Iina”. Vilket är ryska, varken ukrainska eller svenska. DN 18/5 1986, s. 17.
Spoiler title