SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
ULCUS ul4kus, n.
Ordformer
(äv. -k-)
Etymologi
[liksom eng. ulcer, fr. ulcère, av lat. ulcus, sår, böld; identiskt med gr. ἕλκος, sår, o. find. ársas-, hemorrojder. — Jfr ULCERERA, ULCERÖS]
med. sår som uppstår gm sjuklig process i vävnad; äv. om magsår; jfr ULCERATION. Svalin Ordl. (1847; om rötsår). Ibland kunde således hända att ej en allmän infektion inträdde, utan att endast en gonorrhé, ett lokalt ulcus uppkom. Welander VenerSj. 9 (1898). BoråsTidn. 25/2 2001, s. 33 (om magsår).
Spoiler title