[liksom ä. d. valtrup (d. valdrap), nor. valdrapp av t. waldrappe, av it. gualdrappa, av omtvistat ursprung]
(i fackspr.) praktfullt utstyrt o. nedhängande sadeltäcke (avsett att anbringas över sadeln); jfr SCHABRAK 1. KlädkamRSthm 1622 A, s. 80 a. (Ståtliga är)Kråkemålingarne (då de) spränga fram i sina gula skinnbyxor och med sina nya valltrappar. Braun Calle 194(1843). Valtrapp (sadeltäcke) skall vid tjenst till häst nyttjas till stor paraddrägt samt får vid oblid årstid begagnas jämväl till annan drägt. TjRegl. 1889, s. 56. Hon har rekonstruerat en valtrapp – ett sadeltäcke som användes i kavalleriet tills för 100 år sedan. BoråsTidn. 30/5 1999, s. 3.
SAOB
