SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VISLIGEN vi3sligen2, förr äv. VISLIG l. VISLIGA l. VISLIGAN, adv. ((†) komp. -ligare, möjl. äv. att hänföra till VISLIG, adj.2, Syr. 20: 1 (öv. 1536), KyrkohÅ 1927, s. 238 (1842); superl. -ligest, möjl. äv. att hänföra till VISLIG, adj.2, Grubb 417 (1665)).
Ordformer
(visliga (w-, -ij-, -ijsz-, -gh-) 15261968. visligare, komp. 15361842. visligen (w-, -ii-, -ij-, -j-, -ijss-, -gh-) 1554 osv. wijsligh 1587. wijslin c. 17121722. wiseligare, komp. 1666. wiseligen 1690. wisligan (-ij-) c. 15951633. wislige (-ij-) 15611667. wisselige 1523. wissliga (-sz-) 15511665. wissligen (-sz-) 15361760. wiszeligen 1526)
Etymologi
[fsv. vislika; jfr fd. visælighæ, wisseligh, ä. d. vis(e)lig, vis(e)ligen m. fl. (d. viselig), fvn. vísliga, fsax. wīslīko (mlt. wīslik, wīslike, wīsliken), mnl. wiselike (nl. wijselijk), fht. wīslīhho (mht. wīslīche, wīslīchen, t. weislichen), feng. wīslīce (meng. wisily, eng. wisely); avledn. av VIS, adj.1 (jfr VISLIG, adj.2)]
(ngt ålderdomligt) motsv. VIS, adj.1 3: på ett vist l. förståndigt l. förnuftigt l. klokt sätt; förståndigt l. klokt nog; särsk. i förb. med sådana verb som dels tala l. tiga, dels göra l. handla; förr äv. dels i (mer l. mindre pleonastisk) förb. med väl, dels i uttr. se sig visligen före ngt, ta sig i akt för l. vara försiktig då det gäller ngt (jfr SE SIG FÖR 1 e). G1R 1: 159 (1523). Och seer idher wijsliga fore ath wart folk icke forfordt warder. G1R 8: 34 (1532). J skolen wijsligha handla j alt thet j gören. 5Mos. 29: 9 (Bib. 1541). At wi giöra ganska wäl och wisliga, om wi ingenting i wår tid efftergifwa, som framdeles kunna lända wåra effterkommande til mehn och skada. 2BorgP 3: 509 (1726). Och tyckte Menigheten, att han talade visligen och föllgde hans råd. Botin Hist. 1: 276 (1789). Syster Emilie (hade) visligen lemnat reskassan i min vård. Blanche Bild. 3: 193 (1864). Han teg visligen. 3SAH 17: 174 (1903). — jfr FÅ-VISLIGA o. BRÅD-VISLIGEN.
Spoiler title
Spoiler content