SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
valla
1valla substantiv ~n vallor glid­medel för skidor
Singular
en vallaobestämd form
en vallasobestämd form genitiv
vallanbestämd form
vallansbestämd form genitiv
Plural
vallorobestämd form
vallorsobestämd form genitiv
vallornabestämd form
vallornasbestämd form genitiv
2valla verb ~de ~t gå i vall med boskap; ​till vall 2vakta; föra om­kring: ​fången vallades på brotts­platsenbestryka med valla: ​valla skidor
Finita former
vallarpresens aktiv
vallaspresens passiv
valladepreteritum aktiv
valladespreteritum passiv
vallaimperativ aktiv
Infinita former
att vallainfinitiv aktiv
att vallasinfinitiv passiv
har/hade vallatsupinum aktiv
har/hade vallatssupinum passiv
Presens particip
vallande
Perfekt particip
en vallad + substantiv
ett vallat + substantiv
den/det/de vallade + substantiv
valla igen växa i­gen till gräs­mark
Infinita formeratt valla igeninfinitiv aktivPresens participigenvallandePerfekt participen igenvallad + substantivett igenvallat + substantivden/det/de igenvallade + substantiv
valla in om­ge med vallar: ​staden vallades in el. (sällan) invallades under medel­tiden
Infinita formeratt valla ininfinitiv aktivPresens participinvallandePerfekt participen invallad + substantivett invallat + substantivden/det/de invallade + substantiv