publicerad: 2015
infarkt
infarkt
[infar´kt]
substantiv
~en ~er • vävnadsdöd beroende på otillräcklig blodtillförsel
Singular | |
---|---|
en infarkt | obestämd form |
en infarkts | obestämd form genitiv |
infarkten | bestämd form |
infarktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
infarkter | obestämd form |
infarkters | obestämd form genitiv |
infarkterna | bestämd form |
infarkternas | bestämd form genitiv |