publicerad: 2015
kamma
kamma
verb
~de ~t • kamma håret
Finita former | |
---|---|
kammar | presens aktiv |
kammas | presens passiv |
kammade | preteritum aktiv |
kammades | preteritum passiv |
kamma | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kamma | infinitiv aktiv |
att kammas | infinitiv passiv |
har/hade kammat | supinum aktiv |
har/hade kammats | supinum passiv |
Presens particip | |
kammande | |
Perfekt particip | |
en kammad + substantiv | |
ett kammat + substantiv | |
den/det/de kammade + substantiv |
kamma hem
• vinna, förskaffa sig
Infinita formeratt kamma heminfinitiv aktivPresens participhemkammandePerfekt participen hemkammad + substantivett hemkammat + substantivden/det/de hemkammade + substantiv
kamma igenom
• minutiöst söka igenom: kamma igenom el. genomkamma ett område
Infinita formeratt kamma igenominfinitiv aktivPresens participigenomkammandePerfekt participen igenomkammad + substantivett igenomkammat + substantivden/det/de igenomkammade + substantiv
kamma in
• kamma hem
Infinita formeratt kamma ininfinitiv aktivPresens participinkammandePerfekt participen inkammad + substantivett inkammat + substantivden/det/de inkammade + substantiv