publicerad: 2015
demon
demon
[demå´n]
substantiv
~en ~er • ond ande; skrämmande person
Singular | |
---|---|
en demon | obestämd form |
en demons | obestämd form genitiv |
demonen | bestämd form |
demonens | bestämd form genitiv |
Plural | |
demoner | obestämd form |
demoners | obestämd form genitiv |
demonerna | bestämd form |
demonernas | bestämd form genitiv |