publicerad: 2015
deponens
de·pon·ens
[‑på´n‑]
substantiv; best. ~; pl. ~ el. deponentier • verb med s-form och aktiv betydelse t.ex. hoppas: ett deponens
Singular | |
---|---|
ett deponens | obestämd form |
ett deponens | obestämd form genitiv |
deponens | bestämd form |
deponens | bestämd form genitiv |
Plural | |
deponens (deponentier) | obestämd form |
deponens (deponentiers) | obestämd form genitiv |
deponentierna | bestämd form |
deponentiernas | bestämd form genitiv |