publicerad: 2015
kisel
kisel
[çi´sel]
substantiv
kislet el. ~n • ett grundämne
Singular | |
---|---|
ett kisel (en kisel) | obestämd form |
ett kisels (en kisels) | obestämd form genitiv |
kislet (kiseln) | bestämd form |
kislets (kiselns) | bestämd form genitiv |