publicerad: 2015
knippa
1knippa
substantiv
~n knippor • knippe, bunt
Singular | |
---|---|
en knippa | obestämd form |
en knippas | obestämd form genitiv |
knippan | bestämd form |
knippans | bestämd form genitiv |
Plural | |
knippor | obestämd form |
knippors | obestämd form genitiv |
knipporna | bestämd form |
knippornas | bestämd form genitiv |
2knippa
verb
~de ~t • bunta ihop
Finita former | |
---|---|
knippar | presens aktiv |
knippas | presens passiv |
knippade | preteritum aktiv |
knippades | preteritum passiv |
knippa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att knippa | infinitiv aktiv |
att knippas | infinitiv passiv |
har/hade knippat | supinum aktiv |
har/hade knippats | supinum passiv |
Presens particip | |
knippande | |
Perfekt particip | |
en knippad + substantiv | |
ett knippat + substantiv | |
den/det/de knippade + substantiv |