publicerad: 2015
yrkesmedicinare
yrk·es|med·ic·in·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑medicinarna • till yrke 2 medicinare
Singular | |
---|---|
en yrkesmedicinare | obestämd form |
en yrkesmedicinares | obestämd form genitiv |
yrkesmedicinaren | bestämd form |
yrkesmedicinarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
yrkesmedicinare | obestämd form |
yrkesmedicinares | obestämd form genitiv |
yrkesmedicinarna | bestämd form |
yrkesmedicinarnas | bestämd form genitiv |