publicerad: 2015
landslag
1lands|lag
substantiv
~et; pl. ~ • till 1land – Alla sammansättn. med landslags- hör till 1landslag.
Singular | |
---|---|
ett landslag | obestämd form |
ett landslags | obestämd form genitiv |
landslaget | bestämd form |
landslagets | bestämd form genitiv |
Plural | |
landslag | obestämd form |
landslags | obestämd form genitiv |
landslagen | bestämd form |
landslagens | bestämd form genitiv |
2lands|lag
substantiv
~en ~ar • i äldre tid; till 1land
Singular | |
---|---|
en landslag | obestämd form |
en landslags | obestämd form genitiv |
landslagen | bestämd form |
landslagens | bestämd form genitiv |
Plural | |
landslagar | obestämd form |
landslagars | obestämd form genitiv |
landslagarna | bestämd form |
landslagarnas | bestämd form genitiv |