SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
balkong
balk·­ong [‑åŋ´] substantiv ~en ~er ut­byggnad med skydds­räcke, ovan­för marken på hus; läktare i teater­salong
Singular
en balkongobestämd form
en balkongsobestämd form genitiv
balkongenbestämd form
balkongensbestämd form genitiv
Plural
balkongerobestämd form
balkongersobestämd form genitiv
balkongernabestämd form
balkongernasbestämd form genitiv