publicerad: 2015
lögn
lögn
[löŋ´n]
substantiv
~en ~er • det att ljuga; det var lögn (att öppna låset) det var omöjligt
Singular | |
---|---|
en lögn | obestämd form |
en lögns | obestämd form genitiv |
lögnen | bestämd form |
lögnens | bestämd form genitiv |
Plural | |
lögner | obestämd form |
lögners | obestämd form genitiv |
lögnerna | bestämd form |
lögnernas | bestämd form genitiv |