publicerad: 2015
mastodont
mast·odont
[‑odån´t]
substantiv
~en ~er • ett utdött elefantdjur; koloss, bjässe; i sammansättn. stor-, jätte-
Singular | |
---|---|
en mastodont | obestämd form |
en mastodonts | obestämd form genitiv |
mastodonten | bestämd form |
mastodontens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mastodonter | obestämd form |
mastodonters | obestämd form genitiv |
mastodonterna | bestämd form |
mastodonternas | bestämd form genitiv |