publicerad: 2015
militär
1mil·it·är
[‑ä´r]
adjektiv
~t ~a – De flesta sammansättn. med militär- kan tänkas höra till både 1militär och 2militär.
Positiv | |
---|---|
en militär + substantiv | |
ett militärt + substantiv | |
den/det/de militära + substantiv | |
den militäre + maskulint substantiv |
2mil·it·är
[‑ä´r]
substantiv
~en ~er • krigsmakt; truppstyrka; soldat; vara i militären göra värnplikten
Singular | |
---|---|
en militär | obestämd form |
en militärs | obestämd form genitiv |
militären | bestämd form |
militärens | bestämd form genitiv |
Plural | |
militärer | obestämd form |
militärers | obestämd form genitiv |
militärerna | bestämd form |
militärernas | bestämd form genitiv |